Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Fader Guy Barbier, 89, har ett annorlunda jobb: att befria människor från onda andar. 24.3.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen fick jag veta att julkortsfotona med leende ungar i tomtemundering kan väcka starka aggressioner hos den som är barnlös. Jag har själv, aningslöst, knäppt de där fotona år efter år, utan att reflektera över vilket budskap jag sänder ut. Vill jag skryta? Vill jag informera alla om hur mina barn ser ut, så att mina vänner kan hälsa på dem på gatan? 24.3.2011 kl. 00:00

Ledare. I huvudet på var och varannan just nu snurrar frågorna om vart världen är på väg. Jordbävningar och kärnkraftverksolyckor. Uppror med blodiga följder för civilbefolkningen i arabvärlden. Vart? Varför? 24.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Samtliga ordföranden för regeringspartierna vill bevara religionsundervisningen i skolorna, rapporterar Kyrklig tidningstjänst. 23.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkoherdar i första hand väljs genom indirekt val. 23.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Hur ska morgonandakten Andrum sitta bättre i radioflödet? Det var en fråga som diskuterades under andaktsredaktörernas utbildningsdag. 23.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Ärkebiskop Kari Mäkinen uttryckte i går sitt stöd för de homosexuella, med anledning av tidningen Nuottas kampanj Älä alistu (Stå på dig). 23.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Den här veckan påminner Röda Korset om att fördomar är problemavfall och erbjuder ett sätt att göra sig av med dem. 23.3.2011 kl. 00:00

Kultur. När den stora finlandssvenska musikfesten Ta i Ton går av stapeln i Åbo görs det i samarbete med Borgå stifts barnkörsstämma. 22.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraterna förutspår att partiet kommer att få mer röster från gammellaestadianerna än i tidigare riksdagsval. 22.3.2011 kl. 00:00

Världen. Den finländsk-brittiska missionärsfamiljen Skipper stannar tillsvidare i Tokyo. 21.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Den övergripande känslan så här efteråt är att det här går att göra, också på en ort som inte är väckelsebygd och som saknar traditioner för något liknande, summerar kyrkoherde Torsten Sandell. 21.3.2011 kl. 00:00

Människa. Intuitivt förstod hon de bosniska kvinnorna som blivit våldtagna. Då gick det upp för Christina Doctare att hon själv kommit till efter en våldtäkt. 20.3.2011 kl. 00:00

Kultur. En film om väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius är under arbete, rapporterar Kotimaa24. 19.3.2011 kl. 00:00

Världen. Det är tillåtet att ha krucifix i skolorna. Det fastslog Europadomstolen för mänskliga rättigheter på fredagen. 18.3.2011 kl. 00:00

Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14