Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Ledare. I rapporterna från Jokela och Kauhajoki utpekades internet som den största enskilda orsaken till skolskjutningarna. Utan möjligheten till kontakt med andra extremt tänkande skulle unga män aldrig få det tankestöd som behövs för ”going postal” – det fenomen som unga mäns massmord på oskyldiga uppkallats efter de första skjutningarna som inträffade på det amerikanska postverket. 4.8.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. ”Nu måste vi planera”, brukar jag säga, och då brukar min man se ut som om jag skulle ha sagt att jag ska testa mina nya tumskruvar på honom. Jag tycker om att veta när jag ska vara var, ungefär vilken tid middag och lunch serveras och vem som ska tillreda den. Han tycker att man kan ta livet som det kommer. 4.8.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkligt aktiva ungdomar är mer toleranta mot sina muslimska jämnåriga än icke-troende, skriver Kotimaa24. 2.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gammallaestadianerna i Vasanejden bygger ett nytt samlingshus i Korsnäståget i Vasa. 1.8.2011 kl. 00:00

Världen. Den norska regeringen har öppnat en elektronisk kondoleansbok på nätet. 28.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans Ungdoms årliga sommarläger pågår som bäst i Pieksämäki. De omkring 700 lägerdeltagarna trivs i den tryckande värmen under det sex dagar långa lägret. 28.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den norska kyrkans ledande biskop Helga Haugland Byfuglien värms mitt i sorgen av omvärldens förböner. 25.7.2011 kl. 00:00

Världen. Läget i östra Afrika beskrivs som det värsta på 60 år. 22.7.2011 kl. 00:00

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

May Wikström. En sen kväll i den hetaste tiden lägger jag mig i hängmattan. Buren av luft och ett par meter randigt tyg är det lätt att slappna av och låta blicken segla med tornsvalorna i det blå högt, högt ovanför. 21.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Den amerikanske gospelartisten Andrae Crouch besöker Finland i slutet av juli. 21.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkyrkoförsamlingen i Borgå var först ute med ett färdigt förbönsformulär för samkönade par som ingått partnerskap. Tillsvidare har det inte behövts. 20.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. 500 år efter reformationen lyfter både den katolska och den lutherska kyrkan fram Martin Luther. 19.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Bibeln har vi redan sett i flera tecknade versioner, också som manga. Nu lanserar katolska kyrkan en egen mangaserie som handlar helt om påven. 17.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. En videointervju på temat ”Är du rädd för döden?”, fotokollage på temat ”Vem är Gud” men också vanliga blogg­inlägg från en vanlig dag på läger. 15.7.2011 kl. 00:00

Även om vissa av novellerna är skrivna i jagform är de inte självbiografiska. ”Jag har skapat ett fiktionaliserat jag”, säger Axel Åhman.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44