Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Regnbågsmässan firar 5-årsjubileum. För första gången deltar stiftets biskop. 7.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det svenska inslaget i den kristna mediakampanjen Kraft till förändring kunde ha varit synligare, anser kyrkoherde Bengt Lassus i Petrus församling. 6.10.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Gruppsykologi är intressant och smärtsam läsning. Vem är jag i gruppen? Den som skyddar eller den som blir beskyddad? Den som tar in eller stöter bort? 6.10.2011 kl. 00:00

Ledare. I förra veckan presenterades namningsamlingen för den väntade lagmotionen om ny äktenskapslagstiftning. Det var alltså den som inte rymdes in i det bångnande regeringsbygget i somras. Nu börjar lapptäckets alla kompromisser synas och man undrar hur länge sömmarna faktiskt kommer att hålla. 6.10.2011 kl. 00:00

Människa. Tvivlen tog den unge teologen John Vikström nästan till helvetets port. Men också tillbaka till sorglös tillit igen. 6.10.2011 kl. 00:00

Också positiva kyrkliga nyheter verkar leda till utskrivningar ur kyrkan. 5.10.2011 kl. 10:47

Kyrka. Helsinge har varit svenskbygd i flera hundra år. I dagens Vanda bor det fler muslimer än finlandssvenskar. Nästa år blir Vanda svenska församling näst intill husvill. 30.9.2011 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Nina Hagen är affischnamnet på bokmässan i Göteborg. Helt konkret, punkens ikon stirrar besökarna i ögonen från alla programblad. 29.9.2011 kl. 00:00

Människa. När Elli Flén var tolv ville hon erövra världen. Men hon satt fast i byhålan Munsala. 29.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Den här veckan har stiftets kyrkoherdar samlats på Lärkkulla. Bland alla administrativa och andliga ärenden har herdarna också hunnit jobba med sin medievana. Det är bra, för när man förstår andras utgångspunkter och arbetssätt slipper man en hel del onödiga friktioner. 29.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Söndagsskolan har imageproblem och lärarbrist. Det ska tacklas med ett nytt norskt koncept, ”Sprittande liv”, som lanseras hos oss nästa höst. 28.9.2011 kl. 00:00

Samhälle. När biskoparna tidigare i månaden samlades i Salo fick de en kritisk hälsning från Nätverket för hållbar livsstil. 27.9.2011 kl. 00:00

Världen. Ett färskt förslag om ny konstitution för den danska folkkyrkan strävar efter att göra den mer självständig. 27.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gideoniterna i Finland,  Luthersk Inremission och förbundet Kran:s arbete bland alkohol- och narkotikamissbrukare hör till de åtta kollekter som Kyrkostyrelsen endast rekommenderar för nästa års kollekter. 26.9.2011 kl. 00:00

Människa. Ärkebiskop emeritus John Vikström fyller 80 år den 1 oktober. 26.9.2011 kl. 00:00

Kaj Kunnas är tacksam över att vara frisk, och över att det finns vardagsänglar som kämpar för ens bästa.

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00
Covid-19 påminner om att livet inte kan kontrolleras – men alla drabbas inte på samma sätt.

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13
Otto Gabrielsson bor i Stockholm. Han läser till att bli psykolog vid Karolinska Institutet.

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46
Från första juni står kyrkorna igen öppna för gudstjänst – men inte för fler än femtio personer, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00