SLEY och SLEF utan missionspengar

Kyrka. Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster. 5.3.2008 kl. 00:00

Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster.

 
Om Esbobeslutet går igenom är det missionsarbetet i Kenya som drabbas, påpekar man från Evangeliföreningen.

Gemensamma kyrkorådet i Esbo kyrkliga samfällighet föreslog på sitt möte förra veckan att samfälligheten gradvis under tre år slutar att bevilja missionsanslag åt Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys (SLEY) och Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF). Beslutet fattades efter en livlig diskussion och omröstning. I omröstningen föll rösterna 8-4 för en minskning av missionsanslagen för SLEY och SLEF.

Förslaget motiveras med att SLEY och SLEF inte accepterar kyrkans beslut genom att de inte samarbetar med kvinnliga präster. Kyrkorådet konstaterar att dessa organisationers samarbetssyn och -praxis inte motsvarar de verksamhetsmetoder som Esbo kyrkliga samfällighet förväntar sig av missionsorganisationer. Förslaget följer samma linje som Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut i samma fråga.

Susanne Räihä, Esbo svenska församlings representant i kyrkorådet, röstade för en nedskärning av bidraget till SLEY och SLEF.

– Det är ju skattemedel som fördelas och man måste beakta att pengarna kommer från församlingsmedlemmarna. Ska vi ge bidrag för verksamhet som inte följer kyrkans linje? frågar hon sig.

– SLEF är kyrkans språkrör på missionsfältet. Vi måste på något vis signalera att det inte är okej att organisationen inte följer kyrkans linje i kvinnoprästfrågan. Det finns tyvärr inte så många andra sätt att påverka, säger hon och beklagar att nedskärningarna skulle innebära att det är verksamheten i Kenya som lider.

Ett år framåt

Om beslutet går igenom gäller det för ett år framåt. Men enligt planerna fortsätter nedskärningarna.

– I praktiken skulle det betyda att en tredjedel av SLEY:s och SLEF:s andel trillar bort i år. Det handlar om omkring 50 000 euro för

SLEY:s del och 4-5000 euro för SLEF:s del, säger Simo Repo, informationschef vid Esbo kyrkliga samfällighet.
Men det är alltså bara i år. Om inga andra beslut fattas fortsätter samfälligheten med nedskärningarna så att SLEY och SLEF år 2010 inte mer får några pengar alls från samfälligheten i Esbo.

Frågan avgörs vid gemensamma kyrkofullmäktiges möte i slutet av mars. Repo tippar att ärendet kommer att diskuteras livligt också på det mötet.

Församlingarna bestämmer 

Kyrkans missionssekreterare Jaakko Mäkelä vid kyrkostyrelsen poängterar att församlingarna själva får bestämma om hur de fördelar sina missionsmedel, kyrkostyrelsen har inget att säga till om i den frågan. Däremot kan kyrkostyrelsen komma med rekommendationer som församlingarna sedan kan beakta – om de vill.

– De rekommendationer vi har just nu härstammar från år 1982 och tar naturligtvis inte alls ställning till frågan om samarbete med kvinnliga präster, säger Mäkelä.

Men redan den här veckan har delegationen för kyrkans missionsarbete ett möte där frågan om nya rekommendationer står på agendan. Om ämbetsfrågan kommer att beröras i de nya rekommendationerna kan Mäkelä inte svara på ännu.

Varför drabbas Kenya?

Göran Stenlund, verksamhetsledare för Svenska lutherska evangeliföreningen, är besviken över att samfälligheterna i huvudstadsregionen verkar vara på väg in för en bojkott av föreningens verksamhet.

– Alla understöd som SLEF får är viktiga. Om det fattas sådana här beslut är det beklagligt i synnerhet som tyngdpunkten för vårt arbete ligger i Kenya, och alla har ju sett hur läget ser ut där just nu.

Han frågar sig varför kenyanerna ska drabbas av finländsk kyrkopolitik.

– Det är hårdhjärtat. Frågor som gäller här på hemmaplan ska också avgöras här.

Han hänvisar till den artikel biskop emeritus Erik Vikström skrev om Kenya i Kyrkpressen för ett par veckor sedan. I den påpekar Vikström att SLEF och SLEY under många år fungerat som ett ”kitt” mellan de olika stammarna och att deras närvaro i det kenyanska krisområdet är ytterst värdefull. Vikström menar att tanken att strypa missionsunderstödet vittnar om en sval känsla för missionens verkliga behov.

– Kom i håg att vi utför kyrkans missionsarbete, säger Stenlund.

– En stor del av pengarna går direkt till att hjälpa den lutherska kyrkan i Kenya. Det är den kyrkans hjälp till kenyanerna som drabbas.

Sofia Torvalds



Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00