SLEY och SLEF utan missionspengar

Kyrka. Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster. 5.3.2008 kl. 00:00

Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster.

 
Om Esbobeslutet går igenom är det missionsarbetet i Kenya som drabbas, påpekar man från Evangeliföreningen.

Gemensamma kyrkorådet i Esbo kyrkliga samfällighet föreslog på sitt möte förra veckan att samfälligheten gradvis under tre år slutar att bevilja missionsanslag åt Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys (SLEY) och Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF). Beslutet fattades efter en livlig diskussion och omröstning. I omröstningen föll rösterna 8-4 för en minskning av missionsanslagen för SLEY och SLEF.

Förslaget motiveras med att SLEY och SLEF inte accepterar kyrkans beslut genom att de inte samarbetar med kvinnliga präster. Kyrkorådet konstaterar att dessa organisationers samarbetssyn och -praxis inte motsvarar de verksamhetsmetoder som Esbo kyrkliga samfällighet förväntar sig av missionsorganisationer. Förslaget följer samma linje som Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut i samma fråga.

Susanne Räihä, Esbo svenska församlings representant i kyrkorådet, röstade för en nedskärning av bidraget till SLEY och SLEF.

– Det är ju skattemedel som fördelas och man måste beakta att pengarna kommer från församlingsmedlemmarna. Ska vi ge bidrag för verksamhet som inte följer kyrkans linje? frågar hon sig.

– SLEF är kyrkans språkrör på missionsfältet. Vi måste på något vis signalera att det inte är okej att organisationen inte följer kyrkans linje i kvinnoprästfrågan. Det finns tyvärr inte så många andra sätt att påverka, säger hon och beklagar att nedskärningarna skulle innebära att det är verksamheten i Kenya som lider.

Ett år framåt

Om beslutet går igenom gäller det för ett år framåt. Men enligt planerna fortsätter nedskärningarna.

– I praktiken skulle det betyda att en tredjedel av SLEY:s och SLEF:s andel trillar bort i år. Det handlar om omkring 50 000 euro för

SLEY:s del och 4-5000 euro för SLEF:s del, säger Simo Repo, informationschef vid Esbo kyrkliga samfällighet.
Men det är alltså bara i år. Om inga andra beslut fattas fortsätter samfälligheten med nedskärningarna så att SLEY och SLEF år 2010 inte mer får några pengar alls från samfälligheten i Esbo.

Frågan avgörs vid gemensamma kyrkofullmäktiges möte i slutet av mars. Repo tippar att ärendet kommer att diskuteras livligt också på det mötet.

Församlingarna bestämmer 

Kyrkans missionssekreterare Jaakko Mäkelä vid kyrkostyrelsen poängterar att församlingarna själva får bestämma om hur de fördelar sina missionsmedel, kyrkostyrelsen har inget att säga till om i den frågan. Däremot kan kyrkostyrelsen komma med rekommendationer som församlingarna sedan kan beakta – om de vill.

– De rekommendationer vi har just nu härstammar från år 1982 och tar naturligtvis inte alls ställning till frågan om samarbete med kvinnliga präster, säger Mäkelä.

Men redan den här veckan har delegationen för kyrkans missionsarbete ett möte där frågan om nya rekommendationer står på agendan. Om ämbetsfrågan kommer att beröras i de nya rekommendationerna kan Mäkelä inte svara på ännu.

Varför drabbas Kenya?

Göran Stenlund, verksamhetsledare för Svenska lutherska evangeliföreningen, är besviken över att samfälligheterna i huvudstadsregionen verkar vara på väg in för en bojkott av föreningens verksamhet.

– Alla understöd som SLEF får är viktiga. Om det fattas sådana här beslut är det beklagligt i synnerhet som tyngdpunkten för vårt arbete ligger i Kenya, och alla har ju sett hur läget ser ut där just nu.

Han frågar sig varför kenyanerna ska drabbas av finländsk kyrkopolitik.

– Det är hårdhjärtat. Frågor som gäller här på hemmaplan ska också avgöras här.

Han hänvisar till den artikel biskop emeritus Erik Vikström skrev om Kenya i Kyrkpressen för ett par veckor sedan. I den påpekar Vikström att SLEF och SLEY under många år fungerat som ett ”kitt” mellan de olika stammarna och att deras närvaro i det kenyanska krisområdet är ytterst värdefull. Vikström menar att tanken att strypa missionsunderstödet vittnar om en sval känsla för missionens verkliga behov.

– Kom i håg att vi utför kyrkans missionsarbete, säger Stenlund.

– En stor del av pengarna går direkt till att hjälpa den lutherska kyrkan i Kenya. Det är den kyrkans hjälp till kenyanerna som drabbas.

Sofia Torvalds



Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58