SLEY och SLEF utan missionspengar

Kyrka. Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster. 5.3.2008 kl. 00:00

Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster.

 
Om Esbobeslutet går igenom är det missionsarbetet i Kenya som drabbas, påpekar man från Evangeliföreningen.

Gemensamma kyrkorådet i Esbo kyrkliga samfällighet föreslog på sitt möte förra veckan att samfälligheten gradvis under tre år slutar att bevilja missionsanslag åt Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys (SLEY) och Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF). Beslutet fattades efter en livlig diskussion och omröstning. I omröstningen föll rösterna 8-4 för en minskning av missionsanslagen för SLEY och SLEF.

Förslaget motiveras med att SLEY och SLEF inte accepterar kyrkans beslut genom att de inte samarbetar med kvinnliga präster. Kyrkorådet konstaterar att dessa organisationers samarbetssyn och -praxis inte motsvarar de verksamhetsmetoder som Esbo kyrkliga samfällighet förväntar sig av missionsorganisationer. Förslaget följer samma linje som Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut i samma fråga.

Susanne Räihä, Esbo svenska församlings representant i kyrkorådet, röstade för en nedskärning av bidraget till SLEY och SLEF.

– Det är ju skattemedel som fördelas och man måste beakta att pengarna kommer från församlingsmedlemmarna. Ska vi ge bidrag för verksamhet som inte följer kyrkans linje? frågar hon sig.

– SLEF är kyrkans språkrör på missionsfältet. Vi måste på något vis signalera att det inte är okej att organisationen inte följer kyrkans linje i kvinnoprästfrågan. Det finns tyvärr inte så många andra sätt att påverka, säger hon och beklagar att nedskärningarna skulle innebära att det är verksamheten i Kenya som lider.

Ett år framåt

Om beslutet går igenom gäller det för ett år framåt. Men enligt planerna fortsätter nedskärningarna.

– I praktiken skulle det betyda att en tredjedel av SLEY:s och SLEF:s andel trillar bort i år. Det handlar om omkring 50 000 euro för

SLEY:s del och 4-5000 euro för SLEF:s del, säger Simo Repo, informationschef vid Esbo kyrkliga samfällighet.
Men det är alltså bara i år. Om inga andra beslut fattas fortsätter samfälligheten med nedskärningarna så att SLEY och SLEF år 2010 inte mer får några pengar alls från samfälligheten i Esbo.

Frågan avgörs vid gemensamma kyrkofullmäktiges möte i slutet av mars. Repo tippar att ärendet kommer att diskuteras livligt också på det mötet.

Församlingarna bestämmer 

Kyrkans missionssekreterare Jaakko Mäkelä vid kyrkostyrelsen poängterar att församlingarna själva får bestämma om hur de fördelar sina missionsmedel, kyrkostyrelsen har inget att säga till om i den frågan. Däremot kan kyrkostyrelsen komma med rekommendationer som församlingarna sedan kan beakta – om de vill.

– De rekommendationer vi har just nu härstammar från år 1982 och tar naturligtvis inte alls ställning till frågan om samarbete med kvinnliga präster, säger Mäkelä.

Men redan den här veckan har delegationen för kyrkans missionsarbete ett möte där frågan om nya rekommendationer står på agendan. Om ämbetsfrågan kommer att beröras i de nya rekommendationerna kan Mäkelä inte svara på ännu.

Varför drabbas Kenya?

Göran Stenlund, verksamhetsledare för Svenska lutherska evangeliföreningen, är besviken över att samfälligheterna i huvudstadsregionen verkar vara på väg in för en bojkott av föreningens verksamhet.

– Alla understöd som SLEF får är viktiga. Om det fattas sådana här beslut är det beklagligt i synnerhet som tyngdpunkten för vårt arbete ligger i Kenya, och alla har ju sett hur läget ser ut där just nu.

Han frågar sig varför kenyanerna ska drabbas av finländsk kyrkopolitik.

– Det är hårdhjärtat. Frågor som gäller här på hemmaplan ska också avgöras här.

Han hänvisar till den artikel biskop emeritus Erik Vikström skrev om Kenya i Kyrkpressen för ett par veckor sedan. I den påpekar Vikström att SLEF och SLEY under många år fungerat som ett ”kitt” mellan de olika stammarna och att deras närvaro i det kenyanska krisområdet är ytterst värdefull. Vikström menar att tanken att strypa missionsunderstödet vittnar om en sval känsla för missionens verkliga behov.

– Kom i håg att vi utför kyrkans missionsarbete, säger Stenlund.

– En stor del av pengarna går direkt till att hjälpa den lutherska kyrkan i Kenya. Det är den kyrkans hjälp till kenyanerna som drabbas.

Sofia Torvalds



På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07