SLEY och SLEF utan missionspengar

Kyrka. Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster. 5.3.2008 kl. 00:00

Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster.

 
Om Esbobeslutet går igenom är det missionsarbetet i Kenya som drabbas, påpekar man från Evangeliföreningen.

Gemensamma kyrkorådet i Esbo kyrkliga samfällighet föreslog på sitt möte förra veckan att samfälligheten gradvis under tre år slutar att bevilja missionsanslag åt Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys (SLEY) och Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF). Beslutet fattades efter en livlig diskussion och omröstning. I omröstningen föll rösterna 8-4 för en minskning av missionsanslagen för SLEY och SLEF.

Förslaget motiveras med att SLEY och SLEF inte accepterar kyrkans beslut genom att de inte samarbetar med kvinnliga präster. Kyrkorådet konstaterar att dessa organisationers samarbetssyn och -praxis inte motsvarar de verksamhetsmetoder som Esbo kyrkliga samfällighet förväntar sig av missionsorganisationer. Förslaget följer samma linje som Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut i samma fråga.

Susanne Räihä, Esbo svenska församlings representant i kyrkorådet, röstade för en nedskärning av bidraget till SLEY och SLEF.

– Det är ju skattemedel som fördelas och man måste beakta att pengarna kommer från församlingsmedlemmarna. Ska vi ge bidrag för verksamhet som inte följer kyrkans linje? frågar hon sig.

– SLEF är kyrkans språkrör på missionsfältet. Vi måste på något vis signalera att det inte är okej att organisationen inte följer kyrkans linje i kvinnoprästfrågan. Det finns tyvärr inte så många andra sätt att påverka, säger hon och beklagar att nedskärningarna skulle innebära att det är verksamheten i Kenya som lider.

Ett år framåt

Om beslutet går igenom gäller det för ett år framåt. Men enligt planerna fortsätter nedskärningarna.

– I praktiken skulle det betyda att en tredjedel av SLEY:s och SLEF:s andel trillar bort i år. Det handlar om omkring 50 000 euro för

SLEY:s del och 4-5000 euro för SLEF:s del, säger Simo Repo, informationschef vid Esbo kyrkliga samfällighet.
Men det är alltså bara i år. Om inga andra beslut fattas fortsätter samfälligheten med nedskärningarna så att SLEY och SLEF år 2010 inte mer får några pengar alls från samfälligheten i Esbo.

Frågan avgörs vid gemensamma kyrkofullmäktiges möte i slutet av mars. Repo tippar att ärendet kommer att diskuteras livligt också på det mötet.

Församlingarna bestämmer 

Kyrkans missionssekreterare Jaakko Mäkelä vid kyrkostyrelsen poängterar att församlingarna själva får bestämma om hur de fördelar sina missionsmedel, kyrkostyrelsen har inget att säga till om i den frågan. Däremot kan kyrkostyrelsen komma med rekommendationer som församlingarna sedan kan beakta – om de vill.

– De rekommendationer vi har just nu härstammar från år 1982 och tar naturligtvis inte alls ställning till frågan om samarbete med kvinnliga präster, säger Mäkelä.

Men redan den här veckan har delegationen för kyrkans missionsarbete ett möte där frågan om nya rekommendationer står på agendan. Om ämbetsfrågan kommer att beröras i de nya rekommendationerna kan Mäkelä inte svara på ännu.

Varför drabbas Kenya?

Göran Stenlund, verksamhetsledare för Svenska lutherska evangeliföreningen, är besviken över att samfälligheterna i huvudstadsregionen verkar vara på väg in för en bojkott av föreningens verksamhet.

– Alla understöd som SLEF får är viktiga. Om det fattas sådana här beslut är det beklagligt i synnerhet som tyngdpunkten för vårt arbete ligger i Kenya, och alla har ju sett hur läget ser ut där just nu.

Han frågar sig varför kenyanerna ska drabbas av finländsk kyrkopolitik.

– Det är hårdhjärtat. Frågor som gäller här på hemmaplan ska också avgöras här.

Han hänvisar till den artikel biskop emeritus Erik Vikström skrev om Kenya i Kyrkpressen för ett par veckor sedan. I den påpekar Vikström att SLEF och SLEY under många år fungerat som ett ”kitt” mellan de olika stammarna och att deras närvaro i det kenyanska krisområdet är ytterst värdefull. Vikström menar att tanken att strypa missionsunderstödet vittnar om en sval känsla för missionens verkliga behov.

– Kom i håg att vi utför kyrkans missionsarbete, säger Stenlund.

– En stor del av pengarna går direkt till att hjälpa den lutherska kyrkan i Kenya. Det är den kyrkans hjälp till kenyanerna som drabbas.

Sofia Torvalds



Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02
Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00