Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00