Gud botade - nu vill hon hjälpa

Människa. Sju cancerdiagnoser är den osannolika statistiken för Harriet Klar. Lika många gånger har hon orkat se framåt. Under den tyngsta tiden var det diakonissan som hjälpte henne att orka. 29.2.2008 kl. 00:00

 

 
Harriet Klar vill anvnda sitt liv till att hjälpa andra.

– Jag har direktkontakt uppåt, det har jag verkligen, förklarar Harriet Klar från Esbo sin överlevnadshistoria. Sju olika sorters cancerformer har hon överlevt, alla treor i en skala från ett till tre som mäter hur allvarlig sjukdomen är.

Livet som cancerpatient började när hon var tretton. Då insjuknade hon i lymfkörtelcancer och läkarna gav henne två månaders levnadstid, men hon tillfrisknade efter ett år av behandlingar på sjukhus. När cancern förnyade sig redan när hon var femton fick hennes föräldrar rådet att inte berätta för henne hur allvarligt läget var.

– Men nog förstod jag att det var allvarligt när kompisarna runtomkring mig på avdelningen började dö.

Harriet klarade sig. Tillfrisknandet var snudd på mirakulöst, och läkarna förundrades.
– De sa att jag aldrig hade överlevt om jag inte hade varit så utåtriktad och glad.

Kallades cancerbobban

Den långa frånvaron gjorde skolgången besvärlig, inte minst för att hon blev retad då hon återvände.

– De kallade mig för cancerbobban, minns Harriet, som fick byta skola till Steinerskolan.

De erfarenheter hon hade med sig gjorde att hon inte vågade berätta för någon att hon hade varit sjuk. I stället drog hon sig tillbaka och gick i många år med höga kragar och scarfar för att dölja sitt operationsärr.

– Jag fick som ett skal omkring mig för jag skämdes för min sjukdom, berättar hon.

Det dröjde många år innan följande cancerdiagnos kom, men före det fick hon ett annat chockbesked. Vid aderton års ålder sa läkarna att hon inte kommer att kunna få barn och rådde henne att göra abort om hon blev gravid. Barnet skulle med säkerhet bli handikappat.

– Jag hade träffat min man när jag var sjutton och när jag blev tjugotre lade jag händerna i kors och sa till Gud att jag ville ha ett friskt barn. ”Hjälp nu mig”, bad jag.

Bönen hade verkan, för 1977 föddes hennes son Thomas helt frisk. 1991 föddes hennes andra son, Christoffer, också han helt frisk.

– Thomas är aktivt troende, säkert för att jag bad så mycket när jag väntade honom, skrattar Harriet.

En rödhårig ängel

1994 drabbades Harriet av livmodercancer och opererades. Därefter följde sköldkörtelcancer och ännu en operation.

– Nej, hur får jag cancer nu igen, det är ju grymt, tänkte jag då. Men jag har inte börjat stirra på mig själv, utan alltid strävat framåt. Det fysiska och psykiska går hand i hand. Man måste ha hopp, annars blir man bara kvar i sängen, säger hon bestämt.

En dag gjorde Harriet en vurpa på parkeringsplatsen och kom inte upp. Hon fördes med ambulans till Jorvs sjukhus, där en läkare sa att hon skulle få åka hem.

– Men medan jag väntade på alla resultat kom en rödhårig sjuksköterska och sa åt mig att säga åt läkarna att jag ville stanna kvar. Jag tyckte det var lite konstigt, men stannade ändå över natten.

Följande dag hade en annan läkare tittat på hennes röntgenbilder och upptäckt att hon hade cancer i njuren.

– När jag ville tacka sjuksköterskan för att hon fått mig att stanna kvar fanns hon ingenstans. Jag har inte hittat henne ännu heller, men jag är säker på att hon var där. Jag tror att hon var en ängel, säger Harriet.

Församlingen hjälpte

Efter en njuroperation drabbades Harriet av hjärtinfarkt, men hämtade sig. Strax därpå upptäckte hon en knöl i nacken som visade sig vara en canceresvulst, och den opererades bort. Det senaste sjukdomsvarvet inleddes i maj i fjol då läkarna upptäckte att hon hade tjocktarmscancer. När den opererades visade det sig att cancern hade spritt sig och att hon hade metastaser i levern också. Därför opererades också 30 procent av levern bort.

– Den sista gången tog hårt på mig, för jag var så sjuk. Jag var jättedeppig och fick kontaktuppgifter till Hucsens hjälptelefon. När jag ringde dit och ville ha stöd fick jag bara svaret att man inte kan operera levern. De uppmanade mig tala med min läkare och avslutade sedan abrupt samtalet, minns hon.

– Då ringde jag till församlingen.

Det samtalet har hon inte ångrat. Diakonissan kom på hembesök på kort varsel, och har fortsatt att vara Harriets stöd sedan dess.

– Fler människor borde få veta att det finns så fin hjälp att få i församlingen. Jag hade aldrig tänkt på det själv.

En god gärning om dagen

Harriets recept för att orka kämpa är att tänka mer på andra än på sig själv.

– Det känns bra att kunna hjälpa. När jag får ge något åt andra så får jag det själv. Om jag varje dag gör en god sak så har jag det bra.

Hjälparviljan kanaliserar Harriet genom lokalpolitik. Hon är bland annat suppleant i stadsfullmäktige i Esbo och känner speciellt för de äldre. Genom sin suppleantplats i äldrerådet har hon bland annat kunnat hjälpa seniorerna att hitta en ny träffpunkt när staden drog in pengarna för tisdagsmöten på Logen i Gröndal.

– Jag bad till Gud att han skulle hjälpa mig att kunna erbjuda något alternativ, för det är ju så viktigt att de får träffas. Ett tu tre kom jag på att kapellet i Karabacka kunde vara en lösning, så jag ringde kyrkoherden.

En halv timme senare ringde han tillbaka och hade ordnat saken.

– Gud har botat mig och jag vill använda min tid här till att hjälpa och göra gott. När det är min tid så far jag, men jag ber alltid att Gud ska ge mig styrka.

– Jag är så tacksam för alla de människor som har bett för mig, till och med människor som jag inte trott att ber över huvudtaget.

Mira Strandberg



Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25