Kyrkans ansikte och röst

Ledare. Ledare 8/2007 Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. 18.2.2008 kl. 00:00
När depressionen drabbade Finland på 90-talet var tjänstemännen vid de stora kyrkliga samfälligheterna på alerten. Innovationer som matbanker och skuldrådgivning samt åtgärder att låta de arbetslösa själva skapa meningsfull sysselsättning gav en tydlig imagevinst åt kyrkan. Den gamla högerstämpeln tvättades bort, men röst och ansikte fick kyrkan inte.
Under senare år har kyrkan själv drabbats av depressionssymptom genom medlemsflykten i åldersgruppen 18-39 år. Innovationer som kan motverka de symptomen är färre.

 
Illustration: Jan Lindström
Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. Resultatet blev ett invalt ombud under trettio år bland de 107 som sitter i kyrkomötet. Samtidigt föll två unga ombud ut. De två hade etablerat sig som kunniga påverkare som fått kyrkomötet att bland annat sänka rösträttsåldern till sexton år. Dessutom minskade väljarna också på antalet kvinnor bland kyrkomötesombuden.
Församlingarnas förtroendevalda gjorde kyrkovalet till en kyrklig imageförlust. Den var dessvärre inte svår att förutspå. Att äldre förtroendevalda i tusental skulle rösta på unga vuxna som de knappt hört om var optimistiskt i överkant. Stämpeln ”i kyrkan styr och ställer de äldre” sitter kvar. Valresultatet är mera än en imageförlust. Det är i beredningsskedet på kyrkomötesnivå det skulle behövas ombud som själva vet hur unga lever och tänker. Det kan aldrig ersättas med en aldrig så omfattande initiativrätt.

Frikyrkorna särskilt
på kontinenten brukar häckla de traditionella samfunden med att de är dinosaurier, ett utdöende släkte, men kyrkans religiösa dimension är den som tar minst skada av medlemsflykten.
Vår finländska kyrka än en mångsysslarkoncern. Den kan professionell familjerådgivning lika väl som att hysa karismatiska väckelserörelser, den är myndighet för landets begravningsväsen, står genom skriftskolan för ett viktigt element i finländsk ungdomskultur, är en arkitektonisk byggherre och kulturskapare som dessutom konkret stått för en stor del finländsk historia. Den är också, som efter katastrofen i Jokela, en central kugge i krisvården både enskilt och på ett nationellt plan. Ibland kan det se ut som om Finlands kyrka är mer finländsk än kyrka.
Många av de unga som skriver ut sig ur kyrkan skulle mer än gärna skriva sig ur kommunen också om det bara gick för sig. Kyrkan är – bland mycket annat – en finländsk solidaritetsorganisation.

I vår mediala
tid skall allt ha ett ansikte, också kyrkan. Att sätta ansikte på kyrkomötet med dess långsamma beslutsgång är övermåttan svårt. Kyrkovalet gjorde det ännu svårare.
Vår kyrka har en egen tredelningslära när det gäller makten. Kyrkomötet står för demokratin, tjänstemännen driver kyrkostyrelsen och biskoparna håller ett öga på läran. Tredelningsläran gör det svårt att säga vem som får tala med kyrkans röst och sätta ansikte på den.
Samma dag som valresultatet kungjordes – för de finska stiftens del – gick biskopsmötet ut och meddelade att biskoparna kommer att samlas oftare och uttala sig mer. Biskoparna vill vara kyrkans ansikte och röst. I en episkopal kyrka får andra element, som demokrati och diakoni, ge vika.
Rolf af Hällström



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45