Färre kvinnor, ännu färre unga i kyrkomötet

Kyrka. Få kvinnor och ännu färre unga blev invalda i det nya kyrkomötet. Och värst av allt: Många av prästerna brydde sig inte om att rösta. 15.2.2008 kl. 00:00

Få kvinnor och ännu färre unga blev invalda i det nya kyrkomötet. Och värst av allt: Många av prästerna brydde sig inte om att rösta.

Från de stora stiften i Helsingfors och Esbo invaldes ingen kvinnlig präst. Bara ett ombud under trettio valdes in, däremot föll två sittande ombud ut.

Esbo är vårt nyaste stift och liksom i Helsingfors är majoriteten av stiftets präster kvinnor.

– Inte en enda kvinnlig präst blev invald från Esbo eller Helsingfors, noterar Irja Askola som väl känner till våra största stift.

Hon konstaterar att det självfallet inte är kvinnors plikt att rösta på kvinnor. Men om kyrkomötet skall representera prästkåren så gick valet snett. Hon tillägger att de manliga präster som valdes in från de två stfiten är öppna, trevliga och helt för jämlikhet. Men hon frågar sig vad resultatet berättar om yrkeskåren.

Antalet kvinnor bland kyrkomötesombuden minskade totalt från 31 till 27.

Av de 77 kandidater under 30 år som ställde upp invaldes en enda, forskaren Signe Jauhiainen från Jyväskylä i Lappo stift. Irja Askola sörjer över att två av kandidaterna under 30 som invaldes förra gången, Riikka Myllys och Antti Siukonen, bägge föll ut.

– Antti och Riikka var båda aktiva och arbetade mycket för att sänka rösträttsåldern och att kyrkan skall skaffa sig en egen klimatstrategi. Båda förslagen gick igenom vid kyrkomötet.

Att Siukonen föll igenom tycker hon är så mycket allvarligare som han medverkat starkt till att öppna kyrkomötet genom att föra blogg under sin mandatperiod.

Äldre väljer äldre

Irja Askola säger att det talats så mycket om hur viktigt det är att få unga med i kyrkans arbete. Unga vuxna är den stora gruppen som lämnar kyrkan. Men när det kommer till val så är det erfarenhet som gäller.

Hon är själv 56 och understryker att det är hennes generation inom väljarkåren som borde förmå sig att rösta på unga. Det har den äldre generationen inte lyckats med. Man låter lång erfarenhet och position styra.

Men allra mest bekymrar henne prästernas låga röstningsprocent. I Esbo stift finns 339 röstberättigade präster och av dem röstade 66 procent. Helsingfors var ännu sämre, där var andelen nere i 64 procent.  Trots att röstningen gjorts så enkel som möjligt. Bara att posta ett brev.

– Att man inte bryr sig om att rösta i sitt ”eget parlament”  är ett allvarligt tecken. Det ser ut som demokratiförakt. Vilken signal ger det samhället i stort? frågar Askola.

En liten tröst är att förtroendemännen i Esbo stiftet röstade till 84 procent. Över lag röstade lekmännen 20 procent bättre än prästerna. I Tammerfors stift var lekmannaprocenten 98 och i Lappo stift 94.

Bilden av kyrkan är att det är äldre personer som sitter och bestämmer. Det ger en obalans, det fostras inte en ny generation av beslutsfattare. En generation som lever i de ungas värld och vet hur de unga lever och tänker, menar Askola.

– De borde finnas med i beredningsproceduren. Det är ju där som den kyrkliga strukturen byggs upp.,

En av 77 kom in

Ungdomsnätverket Navi (Nuorten aikuisten vaikuttamisryhmä) har jobbat för att föra fram de 77 unga kandidaterna. De har presenterat sig på webben, svarat på frågor och deltagit i debatten. Summa en invaldes, av sammanlagt 109 kyrkomötesombud.

Inom kyrkan har man sagt att det är viktigt att höra de ungas röst. Kyrkomötet godkände till och med en sänkning av rösträttsåldern. Men när det kom till kritan ...

– Det gick verkligen illa. Vad de beror på vet jag inte, säger kampanjchefen Päivikki Koskinen.  

Hon tycker att de unga kandidaterna synats bra, deras åsikter har kommit fram. Hon är både besviken och frustrerad över resultatet.

– Dessutom är jag lite stött för de unga kandidaternas del. De har verkligen gjort något för valet. De som valts in har kanske inte ens redovisat för sina åsikter.

Hon tröstar sig med att man ändå lyckades få hela 77 unga kandidater att ställa upp. Dessutom invaldes några fler ombud från åldersgruppen mellan 30 och 40 år. Men ungdomsnätverket ger inte upp.

– Vi får fundera ut på vilket förunderligt sätt vi kan få den här trenden att svänga, säger hon men tillägger ett ” bara det inte är alltför sent”.

Nästan hälften nya

På riksplanet anses kyrkomötet ha tagit ett steg åt det konservativa hållet. Väckelserörelserna har sina representanter, också de nya. T.ex. Riku Rinne, tidigare parhäst med Markku Koivisto i Nokia Missio och författare till årets kristna bok år 2001, hör till de nyinvalda. Det kyrkliga parlamentet har också fått sin egen ”Tommy Tabermann”, musikerna och musikerna och låtskrivarna Pekka Simojoki och Anna-Mari Kaskinen kan numera titulera sig också kyrkomötesombud.

45 av de 96 ombuden från de finska stiften är nya. Det betyder att nära hälften av ombuden har en inkörningsperiod framför sig.

– Kyrkans beslutsgång är en komplicerad process. Det gäller att lära sig hur man får ärenden framåt, säger kyrkomötets sekreterare Kari Ventä.

Kyrkomötet har inga egentliga partibildningar och t.ex. valen av medlemmar till de olika utskotten går helt enligt stiftstillhörighet. Olika löst sammanhållna grupperingar bildas på basen av både sakfrågor och regionala frågor och är inte till hjälp för de nya ombuden under orienteringsskedet.

– Grupperingarna syns inte, så det krävs en lång inkörningsperiod innan ett ombud lär sig känna igen dem, säger Ventä.

Rolf af Hällström



Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00