Relationer är som trädgårdar

Människa. Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch. 13.2.2008 kl. 00:00

Fundera inte på vad din partner kan göra för dig utan vad du kan göra för din partner. Rådet kommer från samlevnadsexperten Katerina Janouch.

 

– Var och en måste själv avgöra hur mycket man vill kämpa, hur mycket ens förhållande är värt för en, säger Katerina Janouch. (Fotograf:Karolina Isaksson)

Att våra relationer till varandra är en stor tillgång behöver man inte tvivla på när man lyssnar på den svenska författaren, fembarnsmamman och samlevnadsexperten Katerina Janouch. Hon talar dels om vad vänlighet, kroppskontakt och arbete för relationen kan åstadkomma, dels utstrålar hon själv livsenergi och hopp. Omkring 250 personer samlades i Stjärnhallen i Nykarleby förra veckan för att höra henne föreläsa under rubriken ”Att leva tillsammans – ett spännande livsprojekt”.

– Själv är jag frånskild och omgift sedan 15 år, berättar hon.

– De första åtta åren av mitt nuvarande äktenskap var min man alkoholmissbrukare, men nu har vi levt tillsammans utan missbruk i sju år. Att jag är samlevnadsexpert betyder inte att allt är en enda lycka därhemma; vi grälar fortfarande ganska mycket.

Katerina Janouch utgav 2004 den självutlämnande bästsäljarromanen ”Anhörig” som handlar om att leva med en missbrukare. Hon har också gett ut ett tiotal andra böcker, bland annat flera kring sexualitet, och har varit samlevnadsrådgivare i omkring 15 år. Hon talar därför både utifrån egen erfarenhet och utifrån andra människors frågor. Framför allt riktar hon sig till personer som lever i en parrelation och som redan har gjort det ett bra tag och har svårt att bevara lusten och glädjen i relationen.

– Det vanligaste problemet är att vi känner oss missförstådda. Vi upplever att vi inte blir sedda, inte älskade, säger hon. Då är det lätt hänt att det uppstår ett missnöje som byggs på vartefter och leder till bitterhet.

– I en parrelation diskuterar vi allt från vilken färg vi skall ha på gardinerna till frågor om Gud och politik, så det är klart att det inte är enkelt.

Att ge är att få

Vad kan man då göra för att känna sig mera sedd?

Janouch poängterar gång på gång att det inte är fruktbart att skylla alla problem på sin partner. Hon uppmanar oss att till exempel på Alla hjärtans dag fundera på vad vi själva kan göra för vår partner.

– När man ger, då får man. Oftast.

En del människor tycker att de inte är så bra på att formulera sig. Därför låter de bli att uttrycka sin kärlek i ord, men enligt Janouch handlar det om att man själv skapar hinder för att slippa ta risken. Att formulera sig behöver inte vara något märkvärdigt utan handlar om att säga de enkla ord som helt enkelt kommer för en – gör man det så i form av ett litet sms eller skriver ett helt kärleksbrev.

– Vår största fiende i våra relationer är vår egen rädsla – rädsla för att någon annan skall se vår svaghet och inte ta emot oss. Men om vi låter bli att ta risken att visa oss får vi heller inget tillbaka, och det leder lätt till att vi börjar tro att vi inte är värda att bli älskade.

– Vi är faktiskt lätt påverkade av att få vänlighet av vår partner. Vi skulle få det mycket enklare om vi bemötte andra på ett vänligt sätt. De relationer vi har kan verkligen överraska oss om vi har ett öppet sinnelag, fortsätter Janouch.

Förutom vänlighet talar hon om vikten av kroppskontakt och av att ta hand om sig själv. Kroppskontakt ger bättre immunförsvar, skapar i sig närhet och minskar behovet av bråk. Sexualitet kan också skapa en atmosfär som får en att vilja be om förlåtelse för hur man betett sig tidigare.

– Sex är jättebra mentalhygieniskt, men vi behöver inte se det som ett misslyckande om det inte fungerar sexuellt. Resans mål och mening är att vi är nära varandra.

Samma pannkaka igen?

Relationer fungerar sällan ”per automatik”. Katerina Janouch menar att de är trädgårdar som måste ansas, också emotionellt.

– Våra trädgårdar skulle blomstra om vi lade ner lika mycket energi på att ta hand om dem och om oss själva som på att klaga över relationen. Alla relationsinvesteringar borde börja med att man blir medveten om sig själv – var man själv står, hur man uttrycker sig och vad man vill. När man vill byta ut en partner är det oftast så att det är man själv som går en på nerverna. Men om man inte tar itu med sig själv blir det samma pannkaka i nästa relation.

Samtidigt betonar Janouch att det inte skall vara ett självändamål att stanna kvar i en relation som inte fungerar.

– Det finns människor som liksom försöker ”bevisa något” genom att stanna kvar. Men ibland är det bra att ge upp, också för barnen. Klivet ut ur relationen kan vara just det som behövs.

– Men på det hela taget tycker jag att det bästa vi har är varandra, säger Katerina Janouch med eftertryck.

Catharina Östman



Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59