Foto: Ad Grönroos |
Röstberättigade i valet är de förtroendevalda i stiftets församlingar och prästerna i respektive stift. Röstningen går till så att prästerna samlas i respektive prosteri under måndagen. De förtroendevalda lekmännen röstar i sin församling på måndag kväll. Hela stiftets röster räknas gemensamt av respektive stifts valnämnd.
Kyrkomötet har tyngd
Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutsfattande organ. I Finlands lutherska kyrka har kyrkomötet verklig makt.
– Kyrkomötet har rätt mycket makt. Utan kyrkomötets goda vilja kan man inte stifta nya kyrkolagar. Det ger kyrkomötet också en samhällelig tyngd, säger kyrkomötets sekreterare Kari Ventä.
– Så här är det till exempel inte i de andra nordiska länderna. Där stiftas kyrkolagarna nog i samarbete med kyrkan men lagen avges av riksdagen.
I Finland är det kyrkomötet som beslutar om innehållet i kyrkolagen. Efter det behandlas lagförslaget av riksdagen som antingen godkänner eller förkastar lagen. Riksdagen kan inte ändra på innehållet i lagen.
Utöver själva den kyrkliga lagstiftningen behandlar kyrkomötet också frågor som rör kyrkans lära och tro samt kyrkans administration och ekonomi. Kyrkomötet samlas två gånger per år i Åbo, vårsessionen hålls i maj och höstsessionen i november.
Kyrkomötets representanter är allt som allt 109. Av dem väljs 96 genom val. I kyrkomötet deltar också landets tio biskopar, en representant utsedd av statsrådet, fältbiskopen samt en samerepresentant som utses av sametinget. Ärkebiskopen är ordförande för kyrkomötet.
Registrerat partnerskap
Under den kommande fyraårsperioden 2008–2012 skall kyrkomötet behandla viktiga frågor. På agendan står frågan om hur kyrkan förhåller sig till registrerat partnerskap, en totalreform av kyrkolagen, ett gemensamt medlemsdatasystem och reform av kyrkans tjänstemannarättsliga bestämmelser. Ett nytt lagförslag om tjänstemannarätten förkastades av kyrkomötet i november 2007.
Kyrkomötet torde också behandla en ändring av kyrkoherdevalet till indirekt val där församlingens förtroendeledamöter har rösträtt istället för alla församlingsmedlemmar, vilket är fallet idag.
Stiftsfullmäktige väljs för andra gången
Stiftsfullmäktiges uppgift är att stöda att kyrkans uppgift fullgörs i stiftet och dess församlingar. Stiftsfullmäktige tillkom i samband med stiftsförvaltningsreformen och de första stiftsfullmäktige valdes i februari 2004. Fullmäktige ersatte då de tidigare stiftsmötena.
Stiftsfullmäktige består av 14 lekmän och 7 präster. Det sammanträder 2–4 gånger per år. Alla medlemmar i stiftsfullmäktige väljs genom val.
Stiftsfullmäktige fungerar också som ett diskussionsforum där man kan diskutera stiftets och församlingarnas angelägenheter. Via stiftsfullmäktige kan man föra fram församlingarnas synvinklar till kyrkomötet.