Upp till bevis för kyrkans framtid

Ledare. Ledare 7/2008 De nyvalda kyrkomötesombuden och det nya stiftsfullmäktige i Borgå stift får under våren ett principiellt viktigt brev i sin hand. 11.2.2008 kl. 00:00

De nyvalda kyrkomötesombuden och det nya stiftsfullmäktige i Borgå stift får under våren ett principiellt viktigt brev i sin hand. Där uttrycker Ungdomens kyrkodagar en önskan om att UK ska få rätt att väcka initiativ i stiftsfullmäktige, det vill säga samma möjlighet som församlingar, domkapitlet och stiftsfullmäktiges ledamöter har. Motiveringen är att UK också i framtiden kommer att vara en viktig intressebevakare för ungdomar i Borgå stift. Eftersom kyrkomötet redan gett sextonåringar rösträtt anser UK att  förtroendet bör gälla också UK:s samlade röst i beslutsfattandet i Borgå stift.

 
Illustration: Jan Lindström

Det är en följdriktig utveckling av det som redan skett i kyrkan. Då kyrkomötet i november beslutade ge sextonåringar rösträtt i kyrkliga val motiverades det med att sänkt rösträttsålder skulle förstärka ungdomars möjligheter att delta och engagera sig i församlingen. Tanken var att en konkret möjlighet att påverka så snart efter skriftskolan skulle locka ungdomar att aktivera sig i församlingen i större utsträckning än förr.
Den här funktionen har UK redan delvis kunnat fylla, eftersom delegaterna är konfirmerade församlingsmedlemmar under trettio år. Borgå stift har därmed fungerat som föregångare för det som i dag verkar bli kyrkans allmänna strävan: att aktivera unga i det kyrkliga beslutsfattandet. UK kom till som ett organ för stiftets ungdomar att besluta i egna ärenden och föreslå medlemmar till ungdomsrådet i Borgå stift. Efter att det sistnämnda avskaffades har UK:s roll bestått i att diskutera och fatta beslut som sedan skickats till församlingarna. Delegaterna har också förväntats informera församlingens förtroendevalda om besluten.

I praktiken
har ändå ett verkställande organ saknats. Även om UK:s beslut ibland förverkligats är det därför svårt att mäta den egentliga effekten av dem. Initiativrätt i stiftsfullmäktige skulle ge ungdomarna den verkliga röst så många i kyrkliga sammanhang redan nu vill värna om genom UK.
Visserligen krävs det mycket av unga som ska föra ärenden till stiftsfullmäktige. Men beslutsordning, klämmar och reservationer hör redan nu till vardagsjargongen på UK. Ungdomens kyrkodagar är redan nu en träningsmiljö för framtida kyrkopåverkare. Det här steget skulle ännu tydligare visa att Borgå stift verkligen är berett att gå i bräschen för utvecklingen och på riktigt lyssna på dem som är kyrkans framtid. 

Ska UK
bli ett officiellt organ med initiativrätt i stiftsfullmäktige krävs en ändring i kyrkoordningen. Det här innebär att ärendet går över stiftsgränsen och till hela kyrkans högsta organ, kyrkomötet. Ett nytt organ i stiftsstrukturen är också en utmaning för ett så litet stift som vårt svenska stift, och kan i värsta fall öka snårigheten i den kyrkliga byråkrati som så många i dag insett att måste förenklas.
Men det finns en annan väg. Ett exempel på ett steg i rätt riktning gavs redan av Andreas von Bergman på UK: stiftsfullmäktige tillsätter en ungdomsnämnd dit UK får föreslå medlemmar. Genom nämnden kunde UK få sin röst hörd i stiftssammanhang också utan invecklade lagprocedurer.

Kyrkan har i framtidsstrategier och rapporter talat sitt blomsterspråk om att satsa på unga vuxna. Här är en unik chans att visa att talet är mer än vackra ord. En chans som vi dessutom vet att de unga vill ha. Så upp till bevis!

Mira Strandberg



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17