Religionsfrihetens gränser

Teologi. I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn. 7.2.2008 kl. 00:00

I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn.

Biskoparnas uttalanden har ”bidragit till att piska upp en stämning av hat och oförsonlighet” mot dem som har en annan syn i ämbetsfrågan. Den tolerans som man talade om inför och kort efter beslutet att öppna prästämbetet för kvinnor, ”har gått upp i rök”. Är detta en riktig bedömning?

Utvecklingen sedan år 1986

 

Det som en del av motståndarna till kvinnliga präster inte beaktar i sin kritik av kyrkans ledning är att mycket har hänt inom lagstiftningen efter det att beslutet om kvinnliga präster togs för 20 år sedan, inte minst på grund av internationella överenskommelser. Vi fick en ny grundlag år 2 000, en lag om likabehandling år 2004 och omfattande förändringar i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åren 1995 och 2005. Lagstiftningen har skärpts när det gäller direkt och indirekt diskriminering. Detta har påverkat bedömningen av frågorna både i samhället och inom kyrkan och
konkret lett till fällande domar.

Enligt grundlagen (11 §) är ingen skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Det har ibland – nu senast i en doktorsavhandling – hävdats att denna frihet ger en präst rätt att vägra samarbete med en kvinna i en gudstjänstsituation. Detta är en felaktig tolkning. Man bortser ifrån att religionsfriheten innebär att man fritt kan välja att tillhöra ett religiöst samfund eller stanna utanför. Den präst som hör till ett samfund bör givetvis underordna sig samfundets stadganden. Det ingår i prästlöftet och det är otänkbart att kyrkans präster skulle ha rätt att i enskilda frågor följa sin teologiska åsikt oberoende av kyrkans ordning, som de har förbundit sig att följa.

Skillnad mellan övertygelse och handling

Det är viktigt att beakta skillnaden mellan rätten till en övertygelse och de handlingar som den kan leda till. Man kan t.ex. ha en annan uppfattning än trafiklagstiftningen när det gäller hastigheter eller olika förbud. Men om man börjar handla i strid med lagstiftningen får man ta konsekvenserna av det inför domstol. Ingen kan tvingas att överge sin avvikande övertygelse när det t.ex. gäller kvinnliga präster, men om man börjar diskriminera dem och t.o.m. vägrar att delta i mässor där en kvinnlig präst medverkar blir läget ett annat.

Om en manlig och en kvinnlig präst enligt en fastställd arbetsordning skall förrätta en gudstjänst tillsammans, kan den ena inte med hänvisning till sin övertygelse dra sig undan samarbetet. Det innebär en kränkning av den andras övertygelse. Båda har en inre och en yttre kallelse till ämbetet. Att inte acceptera den andras kallelse innebär att ställa sig över den andra parten, oberoende av hur man motiverar sin syn. Och vi är kallade att akta den andra mer än oss själva.

De som försvarar sin rätt att vägra samarbete hänvisar ibland till den katolska och ortodoxa kyrkans situation. Den jämförelsen är irrelevant eftersom dessa kyrkor inte accepterar kvinnliga präster. Diskriminering av det slag som förekommer hos oss kan helt enkelt inte äga rum i dem. Man kan inte heller söka stöd hos det fåtal kvinnor som inte upplever förfaringssättet diskriminerande. Det är de som utsätts för kränkande handlingar som primärt har talan i frågan.

Tilltagande ringaktning för kyrkans ordning

 

Det finns andra exempel på en ökande ringaktning för kyrkans ordning. När personer som vigts till präster av Missionsprovinsen i Sverige börjar döpa barn och utgår ifrån att de kan inskrivas som medlemmar i den lutherska kyrkan, tar de sig rättigheter som de inte har. Den rätten tillkommer endast kyrkans präster. Ämbetet är enligt vår kyrkas ordning uttryckligen instiftat för ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning. Även om dopet teologiskt sett är giltigt, är handlingen juridiskt sett ett medvetet brott mot kyrkans lagfästa ordning.

Också bloggsidorna på nätet inger bekymmer. Det tycks ha blivit en sed att man kan angripa namngivna personer i ironisk och hånfull ton. Det görs ibland ingen som helst ansträngning att försöka förstå och tolka det som personen egentligen säger. Det förpliktar oss bland annat det åttonde budet till.

Bibelns vägledning

Den som vill kalla sig bibeltrogen bör vara mån om att följa bibelns föreskrifter i sitt dagliga liv. Man kan inte glida förbi bibelord som talar om att vi skall vara ett (Joh. 17:21), att vi skall visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek och att vi är kallade att överträffa varandra i ömsesidig aktning (Rom. 12:10).

Bibeln säger klart att samvetet inte är någon entydig vägvisare. Paulus betonar (1 Kor. 4:3-5) att hans samvete är rent, men det betyder inte att han är frikänd. Den som i sista hand dömer är Herren, som skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret. Då skall det visa sig om samvetet är bundet vid Guds ord eller vid felaktiga mänskliga tolkningar eller självutnämnda auktoriteter. Gamaliels råd var ett vist råd (Apg. 5:38-39).

Slutledning

Det finns tydliga gränser för vad som är möjligt inom religionsfrihetens ram. Ingen får med hänvisning till sin egen övertygelse agera kränkande mot andra. Både Bibeln och kyrkans ordning är tydliga på den här punkten.

Det finns enligt min uppfattning bara en utväg ur den besvärliga konflikten kring kvinnliga präster. Den består i att den som inte accepterar kyrkans ordning avstår från att låta övertygelsen ta form i kränkande handlingar. Det är enligt religionsfrihetslagen och kyrkomötets kläm möjligt att hysa en övertygelse som står i strid med kyrkans officiellt godkända linje. Men om någon omsätter den i handling kommer domkapitel och domstolar att bli tvungna att agera enligt gällande lagstiftning. Det blir fråga om nödvändiga åtgärder mot dem som själva ställer sig utanför den lag och ordning som kyrkomötet med kvalificerad majoritet beslutat om för församlingarnas bästa.

När man talar om förföljelse från kyrkans lednings sida är det viktigt att betona att kyrkan inbjuder också gammaltroende teologer att bli präster i vår kyrka. Den rimliga förutsättningen är dock att de är beredda att följa den lagfästa ordning som gäller i kyrkan.

Gustav Björkstrand



– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40
Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37