Religionsfrihetens gränser

Teologi. I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn. 7.2.2008 kl. 00:00

I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn.

Biskoparnas uttalanden har ”bidragit till att piska upp en stämning av hat och oförsonlighet” mot dem som har en annan syn i ämbetsfrågan. Den tolerans som man talade om inför och kort efter beslutet att öppna prästämbetet för kvinnor, ”har gått upp i rök”. Är detta en riktig bedömning?

Utvecklingen sedan år 1986

 

Det som en del av motståndarna till kvinnliga präster inte beaktar i sin kritik av kyrkans ledning är att mycket har hänt inom lagstiftningen efter det att beslutet om kvinnliga präster togs för 20 år sedan, inte minst på grund av internationella överenskommelser. Vi fick en ny grundlag år 2 000, en lag om likabehandling år 2004 och omfattande förändringar i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åren 1995 och 2005. Lagstiftningen har skärpts när det gäller direkt och indirekt diskriminering. Detta har påverkat bedömningen av frågorna både i samhället och inom kyrkan och
konkret lett till fällande domar.

Enligt grundlagen (11 §) är ingen skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Det har ibland – nu senast i en doktorsavhandling – hävdats att denna frihet ger en präst rätt att vägra samarbete med en kvinna i en gudstjänstsituation. Detta är en felaktig tolkning. Man bortser ifrån att religionsfriheten innebär att man fritt kan välja att tillhöra ett religiöst samfund eller stanna utanför. Den präst som hör till ett samfund bör givetvis underordna sig samfundets stadganden. Det ingår i prästlöftet och det är otänkbart att kyrkans präster skulle ha rätt att i enskilda frågor följa sin teologiska åsikt oberoende av kyrkans ordning, som de har förbundit sig att följa.

Skillnad mellan övertygelse och handling

Det är viktigt att beakta skillnaden mellan rätten till en övertygelse och de handlingar som den kan leda till. Man kan t.ex. ha en annan uppfattning än trafiklagstiftningen när det gäller hastigheter eller olika förbud. Men om man börjar handla i strid med lagstiftningen får man ta konsekvenserna av det inför domstol. Ingen kan tvingas att överge sin avvikande övertygelse när det t.ex. gäller kvinnliga präster, men om man börjar diskriminera dem och t.o.m. vägrar att delta i mässor där en kvinnlig präst medverkar blir läget ett annat.

Om en manlig och en kvinnlig präst enligt en fastställd arbetsordning skall förrätta en gudstjänst tillsammans, kan den ena inte med hänvisning till sin övertygelse dra sig undan samarbetet. Det innebär en kränkning av den andras övertygelse. Båda har en inre och en yttre kallelse till ämbetet. Att inte acceptera den andras kallelse innebär att ställa sig över den andra parten, oberoende av hur man motiverar sin syn. Och vi är kallade att akta den andra mer än oss själva.

De som försvarar sin rätt att vägra samarbete hänvisar ibland till den katolska och ortodoxa kyrkans situation. Den jämförelsen är irrelevant eftersom dessa kyrkor inte accepterar kvinnliga präster. Diskriminering av det slag som förekommer hos oss kan helt enkelt inte äga rum i dem. Man kan inte heller söka stöd hos det fåtal kvinnor som inte upplever förfaringssättet diskriminerande. Det är de som utsätts för kränkande handlingar som primärt har talan i frågan.

Tilltagande ringaktning för kyrkans ordning

 

Det finns andra exempel på en ökande ringaktning för kyrkans ordning. När personer som vigts till präster av Missionsprovinsen i Sverige börjar döpa barn och utgår ifrån att de kan inskrivas som medlemmar i den lutherska kyrkan, tar de sig rättigheter som de inte har. Den rätten tillkommer endast kyrkans präster. Ämbetet är enligt vår kyrkas ordning uttryckligen instiftat för ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning. Även om dopet teologiskt sett är giltigt, är handlingen juridiskt sett ett medvetet brott mot kyrkans lagfästa ordning.

Också bloggsidorna på nätet inger bekymmer. Det tycks ha blivit en sed att man kan angripa namngivna personer i ironisk och hånfull ton. Det görs ibland ingen som helst ansträngning att försöka förstå och tolka det som personen egentligen säger. Det förpliktar oss bland annat det åttonde budet till.

Bibelns vägledning

Den som vill kalla sig bibeltrogen bör vara mån om att följa bibelns föreskrifter i sitt dagliga liv. Man kan inte glida förbi bibelord som talar om att vi skall vara ett (Joh. 17:21), att vi skall visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek och att vi är kallade att överträffa varandra i ömsesidig aktning (Rom. 12:10).

Bibeln säger klart att samvetet inte är någon entydig vägvisare. Paulus betonar (1 Kor. 4:3-5) att hans samvete är rent, men det betyder inte att han är frikänd. Den som i sista hand dömer är Herren, som skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret. Då skall det visa sig om samvetet är bundet vid Guds ord eller vid felaktiga mänskliga tolkningar eller självutnämnda auktoriteter. Gamaliels råd var ett vist råd (Apg. 5:38-39).

Slutledning

Det finns tydliga gränser för vad som är möjligt inom religionsfrihetens ram. Ingen får med hänvisning till sin egen övertygelse agera kränkande mot andra. Både Bibeln och kyrkans ordning är tydliga på den här punkten.

Det finns enligt min uppfattning bara en utväg ur den besvärliga konflikten kring kvinnliga präster. Den består i att den som inte accepterar kyrkans ordning avstår från att låta övertygelsen ta form i kränkande handlingar. Det är enligt religionsfrihetslagen och kyrkomötets kläm möjligt att hysa en övertygelse som står i strid med kyrkans officiellt godkända linje. Men om någon omsätter den i handling kommer domkapitel och domstolar att bli tvungna att agera enligt gällande lagstiftning. Det blir fråga om nödvändiga åtgärder mot dem som själva ställer sig utanför den lag och ordning som kyrkomötet med kvalificerad majoritet beslutat om för församlingarnas bästa.

När man talar om förföljelse från kyrkans lednings sida är det viktigt att betona att kyrkan inbjuder också gammaltroende teologer att bli präster i vår kyrka. Den rimliga förutsättningen är dock att de är beredda att följa den lagfästa ordning som gäller i kyrkan.

Gustav Björkstrand



Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23