Läsmöten under lupp i Karleby

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande.

 
Kristine och Börje Nordlund öppnar gärna sin dörr för församlingens läsmöte. Senast kom tjugo personer.

Läsmötenas framtid har diskuterats en gång i församlingsrådet och kommer upp på nytt i slutet av månaden.

– Läsmötena har gett upphov till en livlig diskussion, säger kyrkoherde Peter Kankkonen. Jag tycker att det är fina möten som ger mycket, men ekvationen vill inte gå ihop. Det har blivit svårare att hitta personer som ställer upp. Folk säger att de uteblir från mötena i rädsla för att nästa gång bli värdar.

Kan marthor och byalag bidra?

Läsmötena har gamla anor, redan 1686 skrevs de in i kyrkolagen. Genom åren har de ändrat karaktär. Från att ha varit verkliga läsförhör är det nu byamöten i friare stil.

Kankkonen tycker att diskussionen är viktig. Alltför sällan utvärderar man i kyrkan det man gör.

– Många har kommit med synpunkter och gett goda uppslag. Jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning.

Det vi hoppas på är att marthor och byalag skulle gå in och ta initiativet för det praktiska. Vill man värna om gemenskapen är det byborna som skall vara aktiva.

Två eller tre av de anställda brukar vara med på läsmötena. Nu har de anställda minskat, en prästtjänst föll bort i och med sammanslagningen, sedan dess har ytterligare några gått i pension.

– Pengarna räcker bara inte till att anställa efterträdare. Dessutom uppstår nya behov. Antalet ensamstående växer. Vi känner behov av att öka hembesöken men vem skall göra det?

Stugmöten behövs

– Det är synd om man slutar med läsmöten, tycker Kristina Nordlund i Såka.

Hon och hennes man Börje har alltid uppskattat gemenskapen på läsmötena.

– Det finns inga andra stugmöten numera. Vi tycker att det har varit välsignat att öppna vårt hem för läsmöte. Det är bara roligt, ingen plåga alls. Inte behöver man renovera stugan för den skull. Det är ju bara bybor som kommer. Våra präster är humoristiska, det är trevligt att umgås med dem.

– Temat behöver inte vara så tungt teologiskt. Men gärna en kort väckelsepredikan. Det är det viktigaste av allt.

– Läsmötena fyller sin funktion, säger också Solveig Jansson i Rödsö och hoppas på fortsättning. Jag tror inte att tveksamheten beror på ovilja mot läsmötena. Snarare är man blyg att erbjuda sitt hem. 

– Gemenskapen och det sociala är läsmötenas styrka. Vi behöver sådan enkel kristen gemenskap på gräsrotsnivå. Innehållet kan säkert också förenklas så att församlingens anställda inte behöver dra hela lasset.

Kerstin Haldin-Rönn



Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00