Läsmöten under lupp i Karleby

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande.

 
Kristine och Börje Nordlund öppnar gärna sin dörr för församlingens läsmöte. Senast kom tjugo personer.

Läsmötenas framtid har diskuterats en gång i församlingsrådet och kommer upp på nytt i slutet av månaden.

– Läsmötena har gett upphov till en livlig diskussion, säger kyrkoherde Peter Kankkonen. Jag tycker att det är fina möten som ger mycket, men ekvationen vill inte gå ihop. Det har blivit svårare att hitta personer som ställer upp. Folk säger att de uteblir från mötena i rädsla för att nästa gång bli värdar.

Kan marthor och byalag bidra?

Läsmötena har gamla anor, redan 1686 skrevs de in i kyrkolagen. Genom åren har de ändrat karaktär. Från att ha varit verkliga läsförhör är det nu byamöten i friare stil.

Kankkonen tycker att diskussionen är viktig. Alltför sällan utvärderar man i kyrkan det man gör.

– Många har kommit med synpunkter och gett goda uppslag. Jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning.

Det vi hoppas på är att marthor och byalag skulle gå in och ta initiativet för det praktiska. Vill man värna om gemenskapen är det byborna som skall vara aktiva.

Två eller tre av de anställda brukar vara med på läsmötena. Nu har de anställda minskat, en prästtjänst föll bort i och med sammanslagningen, sedan dess har ytterligare några gått i pension.

– Pengarna räcker bara inte till att anställa efterträdare. Dessutom uppstår nya behov. Antalet ensamstående växer. Vi känner behov av att öka hembesöken men vem skall göra det?

Stugmöten behövs

– Det är synd om man slutar med läsmöten, tycker Kristina Nordlund i Såka.

Hon och hennes man Börje har alltid uppskattat gemenskapen på läsmötena.

– Det finns inga andra stugmöten numera. Vi tycker att det har varit välsignat att öppna vårt hem för läsmöte. Det är bara roligt, ingen plåga alls. Inte behöver man renovera stugan för den skull. Det är ju bara bybor som kommer. Våra präster är humoristiska, det är trevligt att umgås med dem.

– Temat behöver inte vara så tungt teologiskt. Men gärna en kort väckelsepredikan. Det är det viktigaste av allt.

– Läsmötena fyller sin funktion, säger också Solveig Jansson i Rödsö och hoppas på fortsättning. Jag tror inte att tveksamheten beror på ovilja mot läsmötena. Snarare är man blyg att erbjuda sitt hem. 

– Gemenskapen och det sociala är läsmötenas styrka. Vi behöver sådan enkel kristen gemenskap på gräsrotsnivå. Innehållet kan säkert också förenklas så att församlingens anställda inte behöver dra hela lasset.

Kerstin Haldin-Rönn



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45