Ungdomens kyrkodagar skissade framtiden

Kyrka. UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt. 5.2.2008 kl. 00:00

UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt.

På Ungdomens kyrkodagar kommer stiftets ungdomar till tals. (Foto: Christa Mickelsson)

Ungdomens kyrkodagar vill få rätt att väcka initiativ i stiftsfullmäktige. Förslaget om att skicka ut ett brev med önskemålet till alla kyrkomötesdelegater, domkapitlet, stiftsfullmäktige och finlandssvenska tidningar godkändes under jubileumsplenum på lördag kväll och blev därmed UK 2008:s ställningstagande i diskussionen om trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Att kyrkoskatten har del i saken var det inte så många som trodde på.

 
UK firade 40 år. (Foto: Christa Mickelsson)

– För det är ju inte så att de som skriver ur sig är troende och tycker att kyrkan har mycket fint att erbjuda och gärna går dit, men bara inte vill betala en procent av sin lön för det, konstaterade en delegat.

Önskemålet om initiativrätten kunde läggas till ett annat beslut som implicerar mera synlighet, nämligen ett kristet radioprogram på radio X3M. Beslutet om att önska ett sådant program föregicks av en diskussion där både programmets innehåll och kanalens lämplighet diskuterades, men i slutändan blev resultatet ändå att UK skickar ett brev till programansvariga Micaela Röman på X3M och Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.
De övriga diskussionsinitiativen behandlade kyrka och miljö och ökat samarbete inom prosterierna.

Fyrtio år av ungdomsriksdag

Besluten är rätt lämpliga för ett Ungdomens kyrkodagar som i år firade fyrtioårsjubileum. Rötterna till organet ligger nämligen just i krav på större beslutanderätt för ungdomar i kyrkan. Initiativet till UK togs av Jan-Erik Lindqvist, som på den tiden fungerade som stiftspastor i Borgå stift.

– Jag ansågs på den tiden vara radikal och ville att ungdomar skulle få möjlighet att själv besluta om sina egna angelägenheter, minns han.

 
Vänskapsband knyts och relationer upprätthålls på UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Efter diskussioner med biskop Forsell bildades på domkapitlets initiativ ett ungdomsråd i Borgå stift. Ungdomens kyrkodagar skapades för att föreslå representanter för det rådet och för att dra riktlinjer för ungdomsarbetet i stiftet.

– På den tiden var det Församlingsförbundet och domkapitlet som höll i trådarna. Tillsammans med Gun-Maj Franzén och Bror Gammals var jag sedan med och drog igång den första samlingen.

Genom åren har UK blivit ett etablerat organ i stiftet, och även om det saknar bestämmanderätt och formellt inflytande bedöms har det på många sätt varit med och format vårt stift.


Ljudlös handklappning. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK har haft en väldigt stor betydelse genom åren. Det är en viktig skolningsmiljö där ledarförmåga och mötesteknik kan övas upp. Där träffas aktiva församlingsungdomar och har en chans att fördjupa sin kristna tro, bedömer biskop Gustav Björkstrand, som när det begav sig var skolungdomspräst i Helsingfors.

I dag accentueras vikten av att lyssna på de unga av två faktorer: den omtalade utträdesstatistiken och den sänkta rösträtten i kyrkliga val, som gör 16-åringar till fullfjädrade påverkare i församlingssammanhang.

 
Simon Bergman i talarstolen. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK är inte längre bara unga som tycker, de är också påverkare och dem måste man ta på allvar. Och det tycker jag att det finns en stor beredskap för i församlingarna, säger Björkstrand.

Motioner behövs

Temat för UK 2008 var Uppdrag framtid, välvalt med tanke på både strategiarbetet i kyrkan och de diskussioner som medlemstappet väckt på många håll.

– Temat är jättebra, det är aktuellt, har berört på ett annat sätt än tidigare och är något alla kan relatera till. Det är gemensamt för alla, säger Ida Lindvall, delegat från Borgå.

 
Det röstades flitigt. (Foto: Christa Mickelsson)

Sebastian Nemlander, delegat från Esbo, har trivats bra på sitt första UK.

– Det har varit roligt, lärorikt och intressant. Jag är aktiv inom politiken, jag sitter i Esbo ungdomsfullmäktige, och här har jag lärt mig många nya saker i plenum.

Många talare betonade ungdomarnas roll som formare av framtiden, bland dem minister Stefan Wallin som framförde statsmaktens hälsning under jubileumsplenum. En framtidsutmaning för delegaterna är att skriva fler motioner, en stöttepelare i UK:s verksamhet.

– Hur UK blir i framtiden beror i hög utsträckning på vilka som är med. På 1980-talet var det mera debattanda, nu kommer det in färre motioner och glöden har minskat. Men UK är viktigt, ungdomarna representerar församlingarna som betalar dyrt för att de ska få vara här, påminner Gun Geisor, ungdomsarbetsledare med mångårig erfarenhet av UK både som ungdom och ungdomsledare.

 

 
Anna-Lena Särs har lång erfarenhet av UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Anna-Lena Särs har varit delegat i femton år och under den tiden hunnit representera många olika församlingar. Nu lämnar hon över budkaveln till nya krafter.

– Jag hoppas att nästa generation inte låter UK bli tandlöst. Det behövs mera motioner, betonar hon.
Och motionerna behöver handla om centrala saker.

– Vi har satt ner mycket tid på att behandla till exempel regler för plenararbetet, när det kunde handla om hur man kan förändra världen. Också i stor skala. Det är ju det man ska göra när man är ung.

Bilder, ljudklipp och videoklipp från UK finns på http://www.kcsa.fi/uk/2008/

Mira Strandberg



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17