Ungdomens kyrkodagar skissade framtiden

Kyrka. UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt. 5.2.2008 kl. 00:00

UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt.

På Ungdomens kyrkodagar kommer stiftets ungdomar till tals. (Foto: Christa Mickelsson)

Ungdomens kyrkodagar vill få rätt att väcka initiativ i stiftsfullmäktige. Förslaget om att skicka ut ett brev med önskemålet till alla kyrkomötesdelegater, domkapitlet, stiftsfullmäktige och finlandssvenska tidningar godkändes under jubileumsplenum på lördag kväll och blev därmed UK 2008:s ställningstagande i diskussionen om trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Att kyrkoskatten har del i saken var det inte så många som trodde på.

 
UK firade 40 år. (Foto: Christa Mickelsson)

– För det är ju inte så att de som skriver ur sig är troende och tycker att kyrkan har mycket fint att erbjuda och gärna går dit, men bara inte vill betala en procent av sin lön för det, konstaterade en delegat.

Önskemålet om initiativrätten kunde läggas till ett annat beslut som implicerar mera synlighet, nämligen ett kristet radioprogram på radio X3M. Beslutet om att önska ett sådant program föregicks av en diskussion där både programmets innehåll och kanalens lämplighet diskuterades, men i slutändan blev resultatet ändå att UK skickar ett brev till programansvariga Micaela Röman på X3M och Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.
De övriga diskussionsinitiativen behandlade kyrka och miljö och ökat samarbete inom prosterierna.

Fyrtio år av ungdomsriksdag

Besluten är rätt lämpliga för ett Ungdomens kyrkodagar som i år firade fyrtioårsjubileum. Rötterna till organet ligger nämligen just i krav på större beslutanderätt för ungdomar i kyrkan. Initiativet till UK togs av Jan-Erik Lindqvist, som på den tiden fungerade som stiftspastor i Borgå stift.

– Jag ansågs på den tiden vara radikal och ville att ungdomar skulle få möjlighet att själv besluta om sina egna angelägenheter, minns han.

 
Vänskapsband knyts och relationer upprätthålls på UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Efter diskussioner med biskop Forsell bildades på domkapitlets initiativ ett ungdomsråd i Borgå stift. Ungdomens kyrkodagar skapades för att föreslå representanter för det rådet och för att dra riktlinjer för ungdomsarbetet i stiftet.

– På den tiden var det Församlingsförbundet och domkapitlet som höll i trådarna. Tillsammans med Gun-Maj Franzén och Bror Gammals var jag sedan med och drog igång den första samlingen.

Genom åren har UK blivit ett etablerat organ i stiftet, och även om det saknar bestämmanderätt och formellt inflytande bedöms har det på många sätt varit med och format vårt stift.


Ljudlös handklappning. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK har haft en väldigt stor betydelse genom åren. Det är en viktig skolningsmiljö där ledarförmåga och mötesteknik kan övas upp. Där träffas aktiva församlingsungdomar och har en chans att fördjupa sin kristna tro, bedömer biskop Gustav Björkstrand, som när det begav sig var skolungdomspräst i Helsingfors.

I dag accentueras vikten av att lyssna på de unga av två faktorer: den omtalade utträdesstatistiken och den sänkta rösträtten i kyrkliga val, som gör 16-åringar till fullfjädrade påverkare i församlingssammanhang.

 
Simon Bergman i talarstolen. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK är inte längre bara unga som tycker, de är också påverkare och dem måste man ta på allvar. Och det tycker jag att det finns en stor beredskap för i församlingarna, säger Björkstrand.

Motioner behövs

Temat för UK 2008 var Uppdrag framtid, välvalt med tanke på både strategiarbetet i kyrkan och de diskussioner som medlemstappet väckt på många håll.

– Temat är jättebra, det är aktuellt, har berört på ett annat sätt än tidigare och är något alla kan relatera till. Det är gemensamt för alla, säger Ida Lindvall, delegat från Borgå.

 
Det röstades flitigt. (Foto: Christa Mickelsson)

Sebastian Nemlander, delegat från Esbo, har trivats bra på sitt första UK.

– Det har varit roligt, lärorikt och intressant. Jag är aktiv inom politiken, jag sitter i Esbo ungdomsfullmäktige, och här har jag lärt mig många nya saker i plenum.

Många talare betonade ungdomarnas roll som formare av framtiden, bland dem minister Stefan Wallin som framförde statsmaktens hälsning under jubileumsplenum. En framtidsutmaning för delegaterna är att skriva fler motioner, en stöttepelare i UK:s verksamhet.

– Hur UK blir i framtiden beror i hög utsträckning på vilka som är med. På 1980-talet var det mera debattanda, nu kommer det in färre motioner och glöden har minskat. Men UK är viktigt, ungdomarna representerar församlingarna som betalar dyrt för att de ska få vara här, påminner Gun Geisor, ungdomsarbetsledare med mångårig erfarenhet av UK både som ungdom och ungdomsledare.

 

 
Anna-Lena Särs har lång erfarenhet av UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Anna-Lena Särs har varit delegat i femton år och under den tiden hunnit representera många olika församlingar. Nu lämnar hon över budkaveln till nya krafter.

– Jag hoppas att nästa generation inte låter UK bli tandlöst. Det behövs mera motioner, betonar hon.
Och motionerna behöver handla om centrala saker.

– Vi har satt ner mycket tid på att behandla till exempel regler för plenararbetet, när det kunde handla om hur man kan förändra världen. Också i stor skala. Det är ju det man ska göra när man är ung.

Bilder, ljudklipp och videoklipp från UK finns på http://www.kcsa.fi/uk/2008/

Mira Strandberg



Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00