Mera initiativ och större synlighet. Det är receptet för ett fungerande stiftsfullmäktige, tror några avgående stiftsfullmäktigemedlemmar.
Lektor Åke Lindstedt från Borgå och kyrkoherde Juanita Fagerholm-Urch från Sund-Vårdö säger att de lärde sig mycket under stiftsfullmäktiges första fyraårsperiod. Ingendera ställer upp för omval, men de tror båda att särskilt sådana kandidater som redan suttit med i en period kommer att ha mycket att komma med också under en andra period.
– Jag lärde känna fantastiska personer som verkligen vill arbeta för stiftet, säger Lindstedt och poängterar att det som finns till pappers i form av initiativ och beslut inte är allt stiftsfullmäktige haft att komma med.
Han tror att stiftsfullmäktiges stora uppgift är att fungera som ett organ som sammanhåller stiftet.
– Man har alltid stora förväntningar på ett nytt organ, men nu handlar det om ett arbete som måste ske på lång sikt. Därför är jag glad att så många som suttit med ställer upp på nytt.
Fler initiativ
Lindstedt tycker att samarbetet mellan stiftsfullmäktige och domkapitlet utvecklats hela tiden. Men än finns det mycket att göra.
– Stiftsfullmäktige borde synas och höras mer! Också församlingarna borde vakna upp och inse vilka möjligheter de har att komma med initiativ. Ingen sak är för liten eller oviktig. Det här är ett fönster som vi inte öppnat tillräckligt än.
|
Kyrkoherde och avgående stiftsfullmäktigemedlem Juanita Fagerholm-Urch gläder sig över att samarbetet i organet fungerat. |
Också Juanita Fagerholm-Urch tycker att samarbetet med domkapitlet ser helt annorlunda ut än i början.
– I början, då stiftsfullmäktige skulle hitta sin plats, upplevde jag att de vid domkapitlet tyckte att vi inte ska tro att vi har så mycket makt. Vi försökte ta den plats som tillkom oss, men det tilläts inte riktigt. Nu känns det helt annorlunda.
– Jag tror att de stiftsfullmäktigemedlemmar som blir omvalda och redan har fyra år i bagaget kommer att jobba mycket effektivare under en andra period.
Ingen munhuggning
Fagerholm-Urch är förvånad över att ombud som kommit från väldigt spridda läger kunnat jobba tillsammans så effektivt.
– Det har känts hemskt bra att inte alltid behöva munhuggas i kyrkan.
Hon upplever att stiftsfullmäktige verkligen har en uppgift och att organet fungerar mycket bättre än sin föregångare, stiftsmötet.
– Men det kan bli ännu bättre. Vi behöver fler initiativ. Både församlingar och stiftsfullmäktigemedlemmar behöver bli bättre på att väcka initiativ.
Hon säger att det kan kännas lite frustrerande att stiftsfullmäktige inte har någon operativ makt.
– Det går till exempel inte att tillsätta arbetsgrupper för att starta olika projekt. Men det är inte stiftsfullmäktiges uppgift.
Vad framtiden gäller tror hon att strategifrågor kommer att vara mycket aktuella.
– Vi behöver en strategi och vision för Borgå stift. Det är en fråga som borde ligga också stiftsfullmäktige varmt om hjärtat, säger Fagerholm-Urch.