Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



Familjen Holmgård: Nicklas, Oliver och Sandra.

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00
Askonsdagen har fått sitt namn från Bibelns beskrivning av ånger och bot som symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen ordnar många församlingar mässor där prästen tecknar ett kors av aska i pannan på de deltagare som så önskar.

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13

Kristinestad. Förtroendeklyftan inom Kristinestads svenska församling ska gå att överbygga. Det står klart efter biskop Björn Vikströms besök i församlingen på torsdagen. 22.2.2019 kl. 13:40
Saverkeit-färjan byggdes år 1972 men jobbar fortfarande hårt. Den rymmer tio personbilar. 
 – Husbilarna är jobbigast, för de tror att de är långtradare.

profilen. När en lång arbetskarriär tog slut stod Sussi Björkman plötsligt utan jobb. Idag jobbar hon i tre skift med att köra färja. Ute på Houtskär finns bara hon, naturen, bilarna och Radio Vega. 21.2.2019 kl. 11:07

biskopsval. Biskopsvalet närmar sig och i samband med senaste veckas valpanel i Nykarleby tog vi tempen på kandidaterna. Tolv frågor av varierande karaktär fick kandidaterna och max fem minuter hade de tid på sig att leverera svar på samtliga frågor. 20.2.2019 kl. 17:33
Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

biskopsvalet 2019. Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan. 18.2.2019 kl. 16:45

skidolycka. Väståbolands svenska församling sörjer den femtonåriga pojken som förolyckades i en skidolycka under församlingens skriftskolläger i Himos i Jämsä på lördagen. 18.2.2019 kl. 15:48

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34
Varje dag avslutas med att Leif läser en andakt för Gita.

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Engström

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18
Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12
Sonen Olivers sjukdom och död har förändrat Sandra Holmgård för alltid. Ändå fortsätter livet. Till jul ska familjen få en bebis. Foto: Nicklas Storbjörk

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00
Följ med Kyrkpressens rapportering från kyrkomötet nästa vecka på webben.

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02
Här, i Visby domkyrka, planerade den förra nynazisten ett symbolstarkt mord.

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48