Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38
Biskop Bo-Göran Åstrand

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28
Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15
Bo-Göran Åstrand, Mia Anderssén-Löf och Krister Mård träffades i söndags.

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45
När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18
Johan Candelin är lättad över att nu kunna lämna rättegången bakom sig.

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56
Sonja Jakobsson är studentpräst i Helsingfors, tisdagar på Hanken och torsdagar på Arcada. Från årsskiftet även på Soc&kom och Helsingfors universitet.

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19
Mårten Wallendahl fick anledning att tänka igenom livet när han drabbades av blodförgiftning och hjärtoperation.

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37
Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45
Oskar är som vilken lillebror som helst i storasyster Iris värld. – Hon tror att alla bebisar går jättemycket till doktorn, säger Erika Boije.

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13
Mötena i domkapitelssalen brukar blir långa, säger biskopen. Det beror på att han vill ge alla tid att tänka färdigt.

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12
Miragha Sediqi och den afghankristna föreningen försöker hjälpa sina landsmän i en svår situation. Miragha Sediqi är nyckelsmed i Jakobstad.

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00