Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



Hangöskolan Folkhögskola. Den evangeliska folkhögskolan i Hangö och den evangeliska folkhögskolan i Österbotten är sedan årsskiftet sammanslagna till en gemensam skola. 20.1.2012 kl. 08:38

Miljödiplom Grankulla. Grankulla kyrkliga samfällighet har ökat sin miljömedvetenhet och har som den elfte församlinngen i Borgå stift fått kyrkans miljödiplom. 21.1.2012 kl. 00:00

Ylva Eggehorn, KU. Den svenska författaren Ylva Eggehorn kommer att vara huvudtalare vid förbundet Kyrkans Ungdoms (KU) sommardagar. Evenemanget hålls i år i Jakobstad den 9–10 juni. 20.1.2012 kl. 09:00
Så här avbildas biskop Henrik i ett fönster i katolska Henrikskatedralen i Helsingfors.

Den 20 januari 1156 dräpte bonden Lalli biskop Henrik på isen till Kjulo träsk. I dag firas hans minnesdag såväl i Rom som i Finland. 19.1.2012 kl. 10:34

Kandidater från öst och väst börjar strömma till på Valtorget. Bland deras intressefrågor finns kanske just din? Här är platsen för alla som bryr sig! 17.1.2012 kl. 14:01
Daniel Jakobsson har fått 40 outgivna texter av pastor Arne Höglund, som bland annat skrivit låtar till Melodifestivalen.
– Han sa att jag får fria händer med dem. Det kändes som att få en skatt.

Daniel Jakobsson blogg ungdomsarbetsledare låtskrivare. Vill du skriva en låt med mig? frågar Daniel Jakobsson på sin blogg. Han har som mål att lansera en nyskriven låt varje vecka. 18.1.2012 kl. 10:02

kyrkomöte kandidater. En webbsida som presenterar kandidaterna i valet av nytt kyrkomöte för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har öppnats. 18.1.2012 kl. 12:55

Lär dig spanska i Nykarleby nästa höst och åk som volontär till Nicaragua på våren. Där är Kristliga Folkhögskolan i Nykarlebys nya linje i ett nötskal. 17.1.2012 kl. 15:23
Irma Ertman flyttade från Strasbourg till Reykjavik i september.

Finlands nya ambassadör på Island Irma Ertman tycker att nationen verkar ha klarat både vulkanutbrott och ekonomisk katastrof. 17.1.2012 kl. 11:48
Nina Österholm sköter chefredaktörskapet vid sidan av sitt jobb på Kyrkpressen.

Ad Lucem Nina Österholm. Kyrkpressens redaktör Nina Österholm är ny chefredaktör för tidskriften Ad Lucem. 17.1.2012 kl. 10:54

gammalaestadianer Risto Leppänen. Den gammallaestadianska fridsföreningen i Åbo överväger att befria två av sina talare från deras uppdrag. 16.1.2012 kl. 13:06
PRG-band väckte stort jubel på Höstdagarna i Lempäälä.

Allting började som skrammel i Sibbo församlings bandrum. 12.1.2012 kl. 20:33
Hindren är till för att övervinnas. Den springande diakonen Malin Liljestedt, 31, har fått nytändning i höst efter att hon bytt tränare.

Malin Liljestedt löpning diakon. Inför nyåret 2009 lovade Malin Liljestedts granne att gå ner i vikt och började löpa. 12.1.2012 kl. 12:57

Valtorget. Kyrkpressen har öppnat ett valtorg där stiftsfullmäktigekandidaterna kan blogga om sina visioner. 11.1.2012 kl. 10:22
Jorma Mattinen, Ulla Achrén och Martin Granholm försäkrar att Barbro Schaumans åsikter inte är Åbo Akademis.

Åbo Akademi, bibelbälte, Schauman. Åbo Akademis tyngsta garde mötte pressen i Jakobstad på onsdag i ett försök att stilla stormen som en akademianställd förorsakat. 11.1.2012 kl. 17:03

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00