Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



Gud har svårt att komma åt oss. När det går bra tror man att man klarar sig utan hjälp och tröst, säger Sissel Lund-Stenbäck. Vår välfärdsstress är farlig

Sissel Lund-Stenbäck.  Hon är en bondflicka som fick bli god vän med en president. Hon har en varm tro men hade svårt att vara tyst på retreat. Hon älskar att träffa människor och höra dem berätta om sina liv. Sissel Lund-Stenbäcks livsresa och de goda samtalen har blivit en bok. 20.9.2012 kl. 10:03

Leif Nummela vigdes i söndags till präst i den Ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan, skriver Kotimaa24. 17.9.2012 kl. 11:10

En eller två svenska församlingar i Pedersöre? Ingen större skillnad. Båda modellerna kommer att fungera. 17.9.2012 kl. 11:18
Det nya i biskoparnas anvisningar om upplåtande av kyrkans utrymmen är att andra än kristna tillåts låna lokaler.

Kristen gästfrihet och sunt förnuft. På de principerna grundar sig biskoparnas uppdaterade anvisningar om upplåtande av kyrkans utrymmen. 14.9.2012 kl. 11:00

– På grund av studierna bor jag tillfälligt i Helsingfors. Jag har gjort det i fjorton år redan, berättar Topi Haarlaa, jordbrukare och teologiestuderande. 13.9.2012 kl. 06:20
Många på Åland drömmer om en egen åländsk kyrka – men inte alla. Lilla Sund-Vårdö flaggar i stället för en åländsk församling.

Mariehamn drömmer om en åländsk kyrka, Sund-Vårdö om en åländsk församling. Nu går frågan vidare till domkapitlet. 12.9.2012 kl. 13:06

Biskop Samuel Salmi talade bland annat om gruvindustrin i Lappland i öppningstalet för biskopsmötet i Uleåborg. 12.9.2012 kl. 13:39
Björn "Nalle" Öhman

Björn Nalle Öhman installeras som kyrkoherde i Åbo svenska församling den 16 september. Öhman har tidigare i många år arbetat som omsorgspräst vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA). 12.9.2012 kl. 12:42
MAF:s Cessna "Charlie-Mike-Papa" på väg upp i luften.

mission. Ungdomar får bekanta sig med att flyga och får höra om missionsflygning på MAF:s flygläger. 8.9.2012 kl. 18:00
Frälsningsarméns högkvarter i Sverige tycker inte om att lokalavdelningen i Örnsköldsvik säljer välsignat vatten med samfundets symbol.

vatten. En lokal avdelning inom svenska Frälsningsarmén har sålt välsignat vatten i mataffärer. Ledningen säger stopp. 7.9.2012 kl. 16:09
Efter paneldiskussionen möttes prästernas fotbollslag FC Papit och Riksdagens idrottsklubb.

sport. Många slutar idrotta när de förväntas ta hobbyn på alltför stort allvar. 6.9.2012 kl. 08:42
Så här ser de kvinnliga prästernas nya ämbetsdräkt ut.

Frågan om kvinnliga prästers klädsel har seglat upp till ytan inför ett seminarium i S:t Petersburg som ordnas av S:t Michel stift. 4.9.2012 kl. 14:12

Prästen, journalisten och författaren Hilkka Oliknuora får årets Fredrika Runeberg-stipendium 2.9.2012 kl. 10:00
Patrick Tiainen är månadsbloggare i september.

Blogg. Månadsbloggen kör igång efter en sommarpaus. Höstens första bloggare är Patrick Tiainen från Karleby. 1.9.2012 kl. 06:00
Alf Snellman

laestadianismen. Var det bönesvar då Alf Snellman som fjortonåring fick jobb på ett båtvarv i Gertruds? Mamma ansåg att Gud hade hört bönerna då Alf kunde hjälpa till att försörja den fattiga familjen vars pappa låg på sjukhuset i lungsot efter kriget. 25.8.2012 kl. 03:00

Emil Anton har skrivit en bok om sin fars familjs troshistoria.

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14
Mikaela Björk är prästfru, trebarnsmamma, teolog och kock.

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20
Brenda Serralde Luna är född i Xochimilco som är en del av Mexico City. Namnet betyder platsen där det blommar.

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33
Bakom försäljningen döljer sig många år av kämpande för att bevara det svenska församlingshemmet.

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04