En profet som blickar bakåt

Ledare. Ledare 4/2008 Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå. 21.1.2008 kl. 00:00
Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå.

Efter det seminarium om kyrkan och inbördeskriget 1918 som hölls senaste vecka känns kombinationen av de tre tänkarnas komprimerade historiedefinitioner aktuell.
Profeterna som ropar sitt ve över det som skedde då har fått sällskap av praktiskt taget hela Finlands folk. Alla är överens om att inbördeskriget 1918 var en tragedi som inte borde ha fått ske.

 
Illustration: Jan Lindström
Den paneldebatt som avslutade seminariet hade rubriken ”Borde kyrkan be om ursäkt?”. Frågan är säkert motiverad och viktig, vilket både föredragen och paneldebatten visade. Många av paneldeltagarna ställde frågor som till exempel vilken ”kyrka” som eventuellt borde be om ursäkt för vad och av vem?
Frågorna är viktiga och att de ställs också från kyrkans sida vittnar om en öppenhet att också på det hållet verkligen se det som måste ses för att förstå historien.

En av
de saker som kanske inte alltid ses är att kyrkan i inbördeskriget kom i strid med sig själv. Det var ju i huvudsak kristna som tog livet av varandra. Vita kristna tog livet av röda och röda kristna av vita. De gjorde det naturligtvis inte för att de var kristna, men det faktum att de var kristna hindrade dem inte heller.

Då de
röda kristna såg på institutionen kyrkan såg de en institution som var en organisk del av en statsmakt och ett samhälle som förtryckte dem under kyrkans beskydd, i Guds namn.
Då de vita såg på kyrkan såg också de en kyrka som var en organisk del av en statsmakt och ett samhälle, men en statsmakt och ett samhälle som stod för lag och ordning i enlighet med Guds vilja.
Överheten bär ju inte sitt svärd förgäves.

Den danske
författaren Jacques Berg har i något sammanhang sagt att historien inte upprepar sig, men att den stammar. Eftersom det kanske är just så finns det orsak att mycket noga lyssna till vad historien säger. Budskapet är kanske inte alltid så klart och tydligt, men det betyder inte att det skulle vara oviktigt.

Det som
historien bland annat stammar om i reflektionerna kring inbördeskriget är betydelsen av att kyrkan är kyrka. Blir den språkrör för andra intressen reduceras lätt det budskap som dess Herre har gett kyrkan i uppgift att förkunna till ett otydligt mummel i marginalen.
Därför kan det vara nyttigt, för att inte säga nödvändigt, att se på kraven på en samhällsanspassad kyrka också ur ett ”inbördesperspektiv”. Finns det något som säger att det i dag är mindre riskabelt att binda kyrkan till värderingar och ideologier som är allmänt rådande än det var det i början på 1900-talet? Finns det något som säger att kyrkan legitimitet i så fall inte är hotad också nu?

Kort sagt: vad kommer de profeter som blickar tillbaka efter ytterligare 90 år att uttala sitt ve över i dagens kyrka? Är det kanske kyrkans tystnad inför den pågående sociala och ekonomiska tudelning? Är det kanske kyrkans tystnad i debatten om fosterdiagnostikens konsekvenser för foster med downsyndrom? Är det kanske urvattningen och den felaktiga populariseringen av det kristna budskapet om synd, förlåtelse och frälsning … ?

Kommer man
kanske efter 90 år att fråga var de profeter fanns i början på 2000-talet som gjorde det som en profet skall göra: förmedla budskap i Guds namn?
Stig Kankkonen



Människa. Sedan 1961 har Ingmar Härtull gått i julottan varje juldagsmorgon – och alltid i olika kyrkor. 23.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Inge mer glitter och blingbling, tack! Så här till julen skulle jag bara vilja känna mig trygg och få lite lugn och ro, både hemma och i världen. 23.12.2010 kl. 00:00

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv. Du fryser om vi inte griper in. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Om vi äter rätt mår vi själva och hela samhället bättre, anser Kenneth Oker-Blom. 21.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. Religionsundervisningen får tillsvidarebehålla sina elva årsveckotimmar. Hur det blir under nästa regering vet ingen. 21.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jeppo, Munsala och Nykarleby församlingar slås samman år 2013. Det rekommenderar domkapitlet i Borgå i sitt utlåtande från förra veckan. 20.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkan och de två metodistsamfunden i vårt landundertecknade ett gemensamt avtal förra veckan i Kristuskyrkan i Helsingfors. 20.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. På adressen joulukirkko.fi kan man gå in och skapa julstämning då det passar för en själv. 19.12.2010 kl. 00:00

Människa. Hur förändras julfirandet när man får barn? Svaret blir både inte alls och helt och hållet. 18.12.2010 kl. 00:00

Människa. För femtio år  sedan omkom Bo-Sanfrid Höglunds far i flygolyckan i Kvevlax. Nu skriver sonen en bok om händelsen. 17.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Åbo har inte bara kulturhuvudstadtiteln 2011. Staden har också landets första församlingsanställda kultursekreterare på svenskt håll. ”Missions- och kultursekreterare”, det är Laura Karankos titel i Åbo svenska församling. Sedan hösten arbetar hon deltid med det bästa hon vet. 17.12.2010 kl. 00:00

Människa. Livet har två sidor – ett dramatiskt i strålkastarljuset, ett annat stillsamt tillsammans med familjen. 16.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Läkarbristen i Finland underlättas sedan länge av utländska läkare som gästar eller stannar i landet för gott. Kanske prästbristen kunde botas med samma medicin? 16.12.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. –  Ja, det är ju så lite kalorier i kaffet så det behövs ingen välsignelse. 16.12.2010 kl. 00:00

Ledare. ”Santa Claus!” Hantverkaren i Antalya räcker fram täljstenen. Den korsfästa figuren som avbildas är så uppenbart Kristus som den kan bli. Men julgubben säljer bättre. Och S:t Nicholas rötter finns förvisso här, i det som i dag är hjärtat i det moderna Turkiet. 16.12.2010 kl. 00:00

Elina Takala märker ofta att de människor som befolkar romaner också finns i verkliga livet.

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05
Thomas Rosenberg tycker att församlingsrådet i Agricola svenska församling borde tänka om.

agricola församling. Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020. 31.10.2019 kl. 18:28
Martti Vähäkangas, Marcus Henricson och Olav S Melin ställer upp för listan "För Kristi kyrka".

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46
Kai Sadinmaa säger att man också kan tända ljus hemma om graven är för långt borta.

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01
Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00