En profet som blickar bakåt

Ledare. Ledare 4/2008 Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå. 21.1.2008 kl. 00:00
Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå.

Efter det seminarium om kyrkan och inbördeskriget 1918 som hölls senaste vecka känns kombinationen av de tre tänkarnas komprimerade historiedefinitioner aktuell.
Profeterna som ropar sitt ve över det som skedde då har fått sällskap av praktiskt taget hela Finlands folk. Alla är överens om att inbördeskriget 1918 var en tragedi som inte borde ha fått ske.

 
Illustration: Jan Lindström
Den paneldebatt som avslutade seminariet hade rubriken ”Borde kyrkan be om ursäkt?”. Frågan är säkert motiverad och viktig, vilket både föredragen och paneldebatten visade. Många av paneldeltagarna ställde frågor som till exempel vilken ”kyrka” som eventuellt borde be om ursäkt för vad och av vem?
Frågorna är viktiga och att de ställs också från kyrkans sida vittnar om en öppenhet att också på det hållet verkligen se det som måste ses för att förstå historien.

En av
de saker som kanske inte alltid ses är att kyrkan i inbördeskriget kom i strid med sig själv. Det var ju i huvudsak kristna som tog livet av varandra. Vita kristna tog livet av röda och röda kristna av vita. De gjorde det naturligtvis inte för att de var kristna, men det faktum att de var kristna hindrade dem inte heller.

Då de
röda kristna såg på institutionen kyrkan såg de en institution som var en organisk del av en statsmakt och ett samhälle som förtryckte dem under kyrkans beskydd, i Guds namn.
Då de vita såg på kyrkan såg också de en kyrka som var en organisk del av en statsmakt och ett samhälle, men en statsmakt och ett samhälle som stod för lag och ordning i enlighet med Guds vilja.
Överheten bär ju inte sitt svärd förgäves.

Den danske
författaren Jacques Berg har i något sammanhang sagt att historien inte upprepar sig, men att den stammar. Eftersom det kanske är just så finns det orsak att mycket noga lyssna till vad historien säger. Budskapet är kanske inte alltid så klart och tydligt, men det betyder inte att det skulle vara oviktigt.

Det som
historien bland annat stammar om i reflektionerna kring inbördeskriget är betydelsen av att kyrkan är kyrka. Blir den språkrör för andra intressen reduceras lätt det budskap som dess Herre har gett kyrkan i uppgift att förkunna till ett otydligt mummel i marginalen.
Därför kan det vara nyttigt, för att inte säga nödvändigt, att se på kraven på en samhällsanspassad kyrka också ur ett ”inbördesperspektiv”. Finns det något som säger att det i dag är mindre riskabelt att binda kyrkan till värderingar och ideologier som är allmänt rådande än det var det i början på 1900-talet? Finns det något som säger att kyrkan legitimitet i så fall inte är hotad också nu?

Kort sagt: vad kommer de profeter som blickar tillbaka efter ytterligare 90 år att uttala sitt ve över i dagens kyrka? Är det kanske kyrkans tystnad inför den pågående sociala och ekonomiska tudelning? Är det kanske kyrkans tystnad i debatten om fosterdiagnostikens konsekvenser för foster med downsyndrom? Är det kanske urvattningen och den felaktiga populariseringen av det kristna budskapet om synd, förlåtelse och frälsning … ?

Kommer man
kanske efter 90 år att fråga var de profeter fanns i början på 2000-talet som gjorde det som en profet skall göra: förmedla budskap i Guds namn?
Stig Kankkonen



May Wikström. Mitt vardagsrum är 1+1+2+2+2+2+2+2. 27.1.2011 kl. 00:00

Ledare. Sportmagasinets säsongstart i FST häromveckan bjöd på ett program att älska eller att hata. 27.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Det är det bästa materialet jag stött på. Ungdomsarbetsledare Catarina Lindgren i Vörå döljer inte sin entusiasm över Bibeläventyret. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen belönas med utmärkelsen årets kristna mediainsats. Utmärkelsen väcker debatt inom kyrkan. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkan har fyra huvudmål inför vårens riksdagsval. 26.1.2011 kl. 00:00

Världen. För tjugo år sedan startade Finska missionssällskapet en församling i Siu Hong i nordösta delen av Hongkong. Det blev den sista FMS startade och den är fortfarande den minsta. 25.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristna, judar och muslimer i Finland har grundat ett nytt samarbetsforum, Religionernas samarbete i Finland (RESA-forumet r.f.). 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. De första svenskspråkiga webbutbildarna har snabbutbildats för att hjälpa församlingarna ta i bruk sociala medier. 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sedd & hörd är ett projekt som vill stärka barn och ungas delaktighet i församlingarna och som bekostas av undervisningsministeriet. 24.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Utvecklingen av församlingsstrukturen i Lojotrakten har inletts. 23.1.2011 kl. 00:00

Kultur.  – Det är dansarens egen inre inställning som är avgörande, säger Titta Tunkkari, inhemsk pionjär inom kristen professionell danskonst och aktiv i Xaris Dance Finland.   22.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Vasa, Närpes, Jeppo och Raseborg. Det är några av de orter där Kvinnobanken är på gång att utvidga sin verksamhet i Svenskfinland. 21.1.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Jag har klarat av det. Jag har klarat av att gå fram till vilt främmande mänskor på gatan och ställt den kontroversiella frågan: Känner du Jesus? 20.1.2011 kl. 00:00

Ledare. I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda. 20.1.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam över mitt lutherska arv, säger Sarah Tiainen, i dag andra pastor i Metodistkyrkan i Åbo. 20.1.2011 kl. 00:00

Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48
Stiftsfullmäktige består av sju präster och fjorton lekmän.

val. Både på listan "Tillsammans" och "En kyrka för alla" vill kandidaterna till stiftsfullmäktige arbeta för att alla par ska ha möjlighet till kyrklig vigsel. 18.11.2019 kl. 10:49
Listan "För Kristi kyrka" ställer upp kandidater både i kyrkomötesvalet och stiftsfullmäktigevalet.

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02
Albert Häggblom, Harry Sanfrid Backström, Ingemar Klemets och Max-Olav Lassila ställer upp i valet av prästombud i kyrkomötet.

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06