Sibbo församling mister 450

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors.

 
Helsingfors stads tvångsannektering av Sibbo har tråkiga konsekvenser för Sibbo församling och kyrkoherde Helene Liljeström.

– Det är högst osannolikt att vi kan hålla kvar kyrkan och begravningsplatsen. Känslomässigt är det den första tanken, men det är inte förnuftigt. Då skulle vi bli kvar med kostnaderna men inte få motsvarande skatteintäkter, säger kyrkoherde Helene Liljeström som är trött av tunga dagar efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att Helsingfors får annektera delar av Sibbo.

Nu ska församlingen reda ut beslutsgången i frågan och förhandla fram en optimal lösning med Helsingfors.

– Vi måste bland annat diskutera användningen av begravningsplatsen. Det finns sådana som blir kvar på Sibbosidan som upplever Östersundom som sin gravplats. Jag vet inte om Helsingfors kommer att låta dem lösa in gravplats här.

Hon tycker att det vore rimligt att Sibbo kompenseras för de investeringar församlingen har gjort i kyrkan under de senaste åren.

– Vi har bland annat lyft upp hela kyrkan då golvet hade röta, utvidgat begravningsplatsen och installerat videoövervakning.

Sibbo svenska församlings framtid är nu starkt knuten till den kommunala utvecklingen. Befolkningstillväxten och kyrkans förmåga att hålla kvar sina medlemmar avgör om församlingen kan behålla hela sin personal eller inte.

– De närmaste åren får vi en ekonomisk svacka. Om kommunen växer som planerat jämnar svackan ut sig inom några år. Men det förutsätter att de som flyttar hit är svenskspråkiga och vill höra till kyrkan, säger hon.

Känslomässig chock

En stor del av förlusten ligger på det känslomässiga planet. Östersundom kyrka är en omtyckt vigselkyrka, och Helene Liljeström själv är både konfirmerad och vigd där. Dessutom har hon vigt sin äldsta son där.

– Jag blev överrumplad över att det var nära till tårarna för mig när jag steg in i kyrkan första gången efter beskedet. Många av medarbetarna i församlingen säger det samma: de har upplevt beslutet starkare än de trodde.

Trots att församlingen på många sätt förberett beslutet och beaktat det i sin planering var utgången ändå en överraskning. På något plan trodde man att det inte kan gå så här i verkligheten. Det som en bekräftelse av att de som har makten verkligen har rätt att använda den mot sådana som är mindre, att stora kan trampa på små.

– Det känns sorgligt. Men vi får försöka inse fakta och göra det bästa möjliga av situationen. Och bibehålla proportionerna: kyrkan står ju kvar och kan besökas av alla. Som kyrka är vi trots allt ett, understryker Liljeström.


Mira Strandberg



UK. Solidaritet lyftes fram som slagord i diskussionen om en vegetarisk dag på Ungdomens kyrkodagar. 25.1.2014 kl. 10:48
Under fredagen diskuterades bland annat unga och församlingsval på UK.

UK 2014. Ett av de konkreta förslagen i diskussionen om församlingsvalet på UK kom av Ida-Maria Sola. Hon lyfte fram att ett alternativ kunde vara att ordna röstningsmöjlighet i gymnasier och yrkesskolor. 24.1.2014 kl. 17:21

UK. På fredag morgon valdes Ylva Vikström från Åbo till ordförande för Ungdomens kyrkodagar. 24.1.2014 kl. 10:09
Anna-Mari Kaskinen, Monica Vikström-Jokela, Elina Warsta och Lena Frölander-Ulf hör till dem som medverkat till de finländska bidragen i bibeln.

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Kari Mäkinen. Ärkebiskop Kari Mäkinen med sällskap träffar påven Franciskus för första gången under en privat mottagning den 17 januari 2014 i Rom. 16.1.2014 kl. 13:35

mariehamn. Kent Danielsson och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som kyrkoherde i Jomala församling. 16.1.2014 kl. 13:34
Cilla Eriksson tar cykeln genom USA för att sprida Guds kärlek och hjälpa offer för sextrafficking.

Från Vancouver i Kanada till Tijuana i Mexico på cykel. Det äventyret planerar Cilla Eriksson i oktober. 10.1.2014 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Församlingarna har fått nya direktiv om hur de kan bedöma sin verksamhet och sina beslut ur barnens synvinkel. En bedömning av ”barnkonsekvenser” är ett material som utarbetats av Kyrkostyrelsen. Församlingarna får ge feedback på det.– Hur ska kyrkan inredas? Börjar julandakten just då barnen brukar sova på dagen? Får barn och unga delta i planeringen av verksamheten? Församlingarna fattar dagligen beslut som påverkar barnens delaktighet, säger Pekka Asikainen vid Kyrkostyrelsen. 10.1.2014 kl. 14:06
Sedan tre år tillbaka arbetar Markus von Martens som kyrkoherde i Kropps församling i Sverige

markus von martens. Det sägs att en katt har nio liv. Kyrkoherde Markus von Martens omväxlande livshistoria tyder på att samma princip också kan gälla för människan. 9.1.2014 kl. 00:00

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50