Då Gud kallade lade Heimo Karhapää bokstavligt talat ner det han höll på med och slog in på en ny väg. Han sade upp sig från sin praktikantarbetsplats och åkte från Kuopio till Lahtis för att söka sin nya väg. I Lahtis upplevde han en mycket konkret omvändelse och sedan dess har han försökt leva i enlighet med Guds vilja.
Heimo Karhapää. |
I november i fjol tilldelade kyrkostyrelsen församlingsrådet Heimo Karhapää utmärkelsetecknet för församlingsarbete för hans insatser i kyrkans tjänst. I motiveringen nämns att Karhapää i 36 år verkat i olika förtroendeuppdrag i sin hemförsamling i Joensuu, i den kyrkliga samfälligheten där, samt hans 30 år som lekmannaombud i kyrkomötet. Till hans meriter hör dessutom att han sitter som lekmannarepresentant i domkapitlet i Kuopio stift.
Djupa rötter
Karhapääs gedigna och långvariga arbete i kyrkliga organ har djupa rötter.
– Min mor kom till tro i samband med ett möte som hölls av Urho Muroma i Joensuu och efter det var religionen en viktig del av livet i vårt hem, berättar Karhapää.
– I synnerhet vår mor stod för vår religiösa fostran. Vi var sammanlagt nio barn varav jag var den mellersta.
Bland annat gav modern barnen en Bibel och uppmanade dem att läsa den.
– Jag kommer ihåg att hon gjorde det med kommentaren att det är en bra bok.
Bibeln gjorde intryck på Karhapää. Han tog boken till sig och ansåg att det som den lärde var det som han ville förverkliga i sitt liv. Men kanske inte riktigt genast.
– Då Gud kallade tänkte jag att det är något som jag hinner med senare i mitt liv. Senast då jag ser att Bibelns profetior börjar gå i uppfyllelse.
Läs profilen i sin helhet i Kp 3/2008.