Inspirerar till rikare gudstjänstliv

Kyrka. Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan. 15.1.2008 kl. 00:00

Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan.

 
 

Leif Nahnfeldt är präst och musiker, musikpedagog och körledare som hemma i Karlstad vid sidan om leder bland annat damkören ”Söt likör”. Men mest åker han omkring och inspirerar församlingarna i deras gudstjänstliv.

– Skapa det vibrerande rummet, kontakt med oss själva och med universum, med det gudomliga. Och med varann, målar han de stora linjerna.

Nahnfeldt själv är så mycket naturvetare från sin gymnasietid att han läst en färsk fysikbok om ”superstringteorin”. Ni kanske vet det där om att universum inte alls är uppbyggt av atomer och molekyler utan av vibrationer. Körsångare världen över känner intuitivt sångvibrationens helande och enande inverkan.

Nahnfeldt är i Borgå stift för att på kyrkomusikdagarna berätta om musiken från Iona community, den smått mytiska ön utanför Skottlands västkust. Efter de universella penseldragen ställer han upp fyra kyrkomusiker som ett levande notställ som visar tonhöjden med handen.

En viktigt del av den enkla Ionamusiken och dess metoder handlar nämligen om att återerövra den flerstämmiga sången. Jämte samma tanke som fått körer med kråksångare att ploppa fram här och var. Att folk kan sjunga, fast de inte tror det själva.

Keltisk klostermiljö

Ön Iona utanför den skotska västkusten var en keltisk klostermiljö mellan 500- och 1100-talen, senare ett benediktinerkloster fram till reformationen. Runt år 1900 skänkte markägaren klosterområdet till den skotska kyrkan som lät återuppbygga själva kyrkan.

George McLeod var en skotsk präst som med framgång drev sin medelklassförsamling i Glasgow. Någon fungerande kontakt med folk från arbetarklassen fick han inte. Kyrkan talade fel språk. Men han var också involverad i prästutbildningen och år 1938 tog han ett radikalt steg. Ute på Iona sammanförde han ett dussin prästkandidater och ett dussin arbetslösa hantverkare som tillsammans fortsatte restaureringen av klostermiljön på Iona. Samtidigt skapade kommuniteten ett gudstjänstliv tillsammans, med språk och uttryck som var tillgängliga för alla.

Iona blev en oas för unga män som inte hittade in i den traditionella gudstjänsten, präglad av skotsk torftighet. En av dem var John L. Bell, numera Ionamusikens resepredikant som åkt världen runt för att lära ut vad man kommit till vid Iona community.
Symbolhandlingar viktiga

Klostret Taizé i Frankrike är mer känt som nyskapare av andlig musik. Bägge vill återerövra den flerstämmigt sjungande församlingen. Taizé håller sig till det meditativa och musiken skapas av en enda person. Ionamusiken letar rätt på olika traditioner och utnyttjar fler genrer. Iona vill ge något för alla sinnen i gudstjänsten. Ljud, tystnad, färg, form och symboler, förutom den flerstämmiga sången. Guds tilltal i gudstjänsten kommer på olika vägar.

– Iona arbetar mycket med symbolhandlingar, förklarar Nahnfeldt och berättar om sin första gudstjänst i Karlskrona med temat rättvisa och befrielse. Symbolhandlingen utgick från ett antal hopbundna snörstumpar på ett altare. Den som ville kunde gå fram, ta en snörstump med påskriften: Alla är vi involverade i situationer som är tilltrasslade. Du har gett uttryck för din vilja att göra något åt den situationen.

– Jag var helt oförberedd på min egen reaktion. Det kom upp tre, fyra tilltrasslade situationer i mitt eget liv. Min upplevelse där vid snörstumparna blev en avstamp för att göra något åt dem.

Man använder olika former av växelläsningar. En annan ingrediens är många människors delaktighet. Man ställer frågan, hur många människor kan den här gudstjänsten delas upp på?

Eller återberättar en text som gärna får ta in humoristiska element. Vid kyrkodagarnas onsdagsmässa var predikan en dialog mellan småbarnsföräldrarna Josef och Maria som inte riktigt var överens om rätt reaktion när ens förstfödda serveras guld, rökelse och myrra av högättade utlänningar.

Rolf af Hällström



SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00
 – Jag klarar mig utan julklappar. Det låter klyschigt att säga så, men det är faktiskt sant, säger Kajsa Sjöström.

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29