Inspirerar till rikare gudstjänstliv

Kyrka. Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan. 15.1.2008 kl. 00:00

Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan.

 
 

Leif Nahnfeldt är präst och musiker, musikpedagog och körledare som hemma i Karlstad vid sidan om leder bland annat damkören ”Söt likör”. Men mest åker han omkring och inspirerar församlingarna i deras gudstjänstliv.

– Skapa det vibrerande rummet, kontakt med oss själva och med universum, med det gudomliga. Och med varann, målar han de stora linjerna.

Nahnfeldt själv är så mycket naturvetare från sin gymnasietid att han läst en färsk fysikbok om ”superstringteorin”. Ni kanske vet det där om att universum inte alls är uppbyggt av atomer och molekyler utan av vibrationer. Körsångare världen över känner intuitivt sångvibrationens helande och enande inverkan.

Nahnfeldt är i Borgå stift för att på kyrkomusikdagarna berätta om musiken från Iona community, den smått mytiska ön utanför Skottlands västkust. Efter de universella penseldragen ställer han upp fyra kyrkomusiker som ett levande notställ som visar tonhöjden med handen.

En viktigt del av den enkla Ionamusiken och dess metoder handlar nämligen om att återerövra den flerstämmiga sången. Jämte samma tanke som fått körer med kråksångare att ploppa fram här och var. Att folk kan sjunga, fast de inte tror det själva.

Keltisk klostermiljö

Ön Iona utanför den skotska västkusten var en keltisk klostermiljö mellan 500- och 1100-talen, senare ett benediktinerkloster fram till reformationen. Runt år 1900 skänkte markägaren klosterområdet till den skotska kyrkan som lät återuppbygga själva kyrkan.

George McLeod var en skotsk präst som med framgång drev sin medelklassförsamling i Glasgow. Någon fungerande kontakt med folk från arbetarklassen fick han inte. Kyrkan talade fel språk. Men han var också involverad i prästutbildningen och år 1938 tog han ett radikalt steg. Ute på Iona sammanförde han ett dussin prästkandidater och ett dussin arbetslösa hantverkare som tillsammans fortsatte restaureringen av klostermiljön på Iona. Samtidigt skapade kommuniteten ett gudstjänstliv tillsammans, med språk och uttryck som var tillgängliga för alla.

Iona blev en oas för unga män som inte hittade in i den traditionella gudstjänsten, präglad av skotsk torftighet. En av dem var John L. Bell, numera Ionamusikens resepredikant som åkt världen runt för att lära ut vad man kommit till vid Iona community.
Symbolhandlingar viktiga

Klostret Taizé i Frankrike är mer känt som nyskapare av andlig musik. Bägge vill återerövra den flerstämmigt sjungande församlingen. Taizé håller sig till det meditativa och musiken skapas av en enda person. Ionamusiken letar rätt på olika traditioner och utnyttjar fler genrer. Iona vill ge något för alla sinnen i gudstjänsten. Ljud, tystnad, färg, form och symboler, förutom den flerstämmiga sången. Guds tilltal i gudstjänsten kommer på olika vägar.

– Iona arbetar mycket med symbolhandlingar, förklarar Nahnfeldt och berättar om sin första gudstjänst i Karlskrona med temat rättvisa och befrielse. Symbolhandlingen utgick från ett antal hopbundna snörstumpar på ett altare. Den som ville kunde gå fram, ta en snörstump med påskriften: Alla är vi involverade i situationer som är tilltrasslade. Du har gett uttryck för din vilja att göra något åt den situationen.

– Jag var helt oförberedd på min egen reaktion. Det kom upp tre, fyra tilltrasslade situationer i mitt eget liv. Min upplevelse där vid snörstumparna blev en avstamp för att göra något åt dem.

Man använder olika former av växelläsningar. En annan ingrediens är många människors delaktighet. Man ställer frågan, hur många människor kan den här gudstjänsten delas upp på?

Eller återberättar en text som gärna får ta in humoristiska element. Vid kyrkodagarnas onsdagsmässa var predikan en dialog mellan småbarnsföräldrarna Josef och Maria som inte riktigt var överens om rätt reaktion när ens förstfödda serveras guld, rökelse och myrra av högättade utlänningar.

Rolf af Hällström



Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58