Den elfte februari samlas församlingarnas förtroendevalda för att välja fyra lekmannaombud till kyrkomötet. En av de fyra väljs från det åländska prosteriet, de tre övriga väljs från de övriga åtta finlandssvenska prosterierna.
Därtill väljer prästerna i Borgå stift två prästombud till kyrkomötet. Biskop Gustav Björkstrand sitter dessutom med som ett av 107 ombud. Det är en gammal tradition med två gånger fler lekmannaombud än prästombud.
Kyrkpressen har ställt de fjorton lekmannakandidaterna fem frågor. Valberättigade är de förtroendevalda i stiftets församlingar. De är sammanlagt uppskattningsvis runt tusen personer och deras vägda röster beror på hur stor församling de representerar.
Det nya kyrkomötet samlas första gången i maj i år och sitter sedan fyra år framåt, med en höst- och en vårsession varje år. Kyrkomötet är kyrkans lagstiftande organ, kyrkan besluter själv i alla sina interna frågor. Kyrkolagen stadfästs sedan av riksdagen som så att säga har vetorätt.
Samtidigt med kyrkomötesvalet väljs stiftets högsta beslutande organ, stiftsfullmäktige. Till Borgå stiftsfullmäktige väljs sju präster och fjorton lekmän, en från Ålands prosteri.
Frågor:
1. Namn, ålder, yrke och boningsort.
2. Varför kandiderar du.
3. Hurudan kyrklig erfarenhet har du?
4. Ditt första initiativ som kyrkomötesombud, vad skulle det vara?
5. Vad väntar du dig av biskoparnas utredning om homosexuellt partnerskap?
6. Unga vuxna lämnar kyrkan. Vad kan kyrkan göra åt saken?
Maj-Britt Grönholm
1. 65 år, rektor, Helsingfors
2. För att jag blev tillfrågad och för att det ska vara intressant att se vad jag kan bidra med.
3. Söndagsskola, ungdomsgrupper, Kristliga gymnasistgruppen KGG, skriftskola, verksamhet på Lekholmen, medverkan i kristna radio- och tv-program, sitter nu med i Helsingfors kyrkliga samfällighets kyrkofullmäktige och är suppleant i samfällighetens kyrkoråd.
4. Den saken vill jag ta ställning till senare.
5. Jag hoppas att kyrkan går in för att välsigna partnerskap. För mig är kärleksbudskapet orsaken till att jag hör till kyrkan.
6. Kyrkan ska inte börja med jippon utan leva sitt budskap. Unga reagerar emot diskussionerna om kvinnliga präster och om homosexualitet. Kyrkan kunde bjuda på fler utrymmen för unga att vistas i.
Gustav Teir
| Foto: Isabella Segercrantz |
1. 62 år, finansråd, Helsingfors
2. Jag blev ombedd att ställa upp.
3. Suppleant i församlingsrådet (varit vice-ordförande tidigare), sitter med i Helsingfors kyrkliga samfällighets fullmäktige och i samfällighetens gemensamma kyrkoråd.
4. Jag vill inte lyfta fram saker bara för att det låter bra. Om jag blir invald utreder jag understödet och gör sådana initiativ som har en chans att gå igenom.
5. Jag hoppas att frågan klargörs så att vi vet var kyrkan står. Jag väntar på utredningen och tar ställning sedan.
6. Det är en komplicerad fråga. Kyrkan borde koncentrera sig på aktiviteter som lockar unga vuxna – till exempel mamma-barn-grupper. Om man aldrig går i kyrkan är det lätt att skriva ut sig. Därför behöver vi flera aktiviteter än en söndagsgudstjänst.
Maria Björnberg-Enckell
| Foto: Isabella Segercranz |
2. Jag blev tillfrågad och det kändes viktigt.
3. Går i kyrkan så ofta jag kan, har suttit i församlingsrådet sedan år 2002, fungerar som textläsare och assistent vid gudstjänsten.
4. Det skulle säkert handla om parokialprincipen, alltså om rätten att få välja församling oberoende av boningsort. Särskilt stadsbor borde få stanna kvar i ”sin” församling trots flytt.
5. Jag väntar mig ett ja för välsignelse. Jag tror att vi alla är födda som Guds barn och kyrkan ska inte snåla med välsignelse, som är en kärlekshandling.
6. Kyrkan har fantastiska möjligheter att visa på mening, själsfrid och kärlek, men tröskeln till gudstjänsten måste sänkas. Vi prioriterar inte alltid gudstjänstlivet tillräckligt högt – där finns grunden, gemenskapen och framtiden.
Eivor Huldén
| Foto: Mathias Luther |
1. 57 år, rektor, ekon. lic, Åbo
2. Jag ombads ställa upp, kyrkans sak ligger mig nära om hjärtat och jag känner ett ansvar för vad som sker.
3. Ungdomsverksamhet då jag var ung, studentverksamhet under studierna
i Åbo. I Åbo svenska församling har jag suttit i kyrkofullmäktige
(1983-90 och 1999 framåt) och i församlingsrådet (1995-98).
4. En fråga jag tycker vi borde ta itu med är avskaffandet av parokialprincipen.
5. Jag hoppas att biskoparna kommer till att homosexuellt partnerskap
kan accepteras. Jag tror att Kristi kärlek räcker till för alla
människor, men räcker vår kärlek till?
6. Vi måste föra ut budskapet till de unga på deras eget språk. Min
yngsta son sa efter skriftskolan: jag skulle vilja gå i kyrkan, men jag
förstår inte vad de säger där. Också Jesus talade till folket på
folkets språk.
Peter Lindbäck
| Foto: Erkki Santamala |
2. Inom vår församling uppdagade vi språkliga förändringar i kyrkoordningen och beslöt att göra någonting åt saken. I och med att jag aktivt medverkat och aktualiserat språkfrågan blev jag tillfrågad att kandidera. Jag kommer att försöka få till stånd en ändring gällande vilka språkkunskaper som krävs inom kyrkan på Åland.
3. Medlem i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och kyrkorådets ekonomisektion i åtta år. Det senaste året ordförande i kyrkofullmäktige.
4. Att få till stånd en ändring i kyrkoordningens språkbestämmelser för Ålands del, men också att modernisera kyrkans syn på samhället.
5. Det är Gud som bestämmer om en människa föds till bi-, hetero- eller homosexuell, och sedan är det kyrkans sak at behandla alla lika. Jag förväntar mig att biskoparnas utredning ska komma till samma resultat.
6. Kyrkan måste bli en glädjens kyrka både vad gäller budskapet och kyrkomusiken. Vår kyrkas gudstjänst är väldigt allvarstyngd. Unga människor går nog i kyrkan om de har det svårt, men under goda tider måste kyrkan kunna erbjuda glädje i vardagen.
Åsa Westerlund
| Foto: Isabella Segercrantz |
1. fyller strax 38 år, ansvarig läkare, Pojo
2. För att kyrkans gemensamma ärenden är viktiga för mig. Jag har valt att arbeta för min kyrka på stifts- och helhetsplan.
3. Missionärsbarn. Suttit med i olika organ på stiftsnivå, bl.a. i
Stiftsrådets styrelse 1995-2004. Kyrkomötesombud 2004-2007, suttit med
i kyrkomötets ekonomiutskott. Haft olika ekumeniska uppdrag.
4. Det är ytterst viktigt att fortsätta med kodifieringen av kyrkolagen
och titta på kyrkostyrelsens organisation. Det finns hotbilder mot den
Svenska centralen, det svenskspråkiga arbetet måste ses om då
kyrkostyrelsen omorganiseras.
5. Jag hoppas att utredningen ska öka förståelsen för de homosexuellas
dilemma i vår kyrka. Jag hoppas också på att det åtminstone ska bli så
att homosexuella kan arbeta inom kyrkan.
6. Vi måste satsa mer på ungdomsarbetet i vår kyrka. En annan viktig
sak är att satsa på den andliga tillväxten i våra församlingar, att
stöda människor i deras individuella andliga tillväxt. Det sker bäst
genom personliga kontakter.
Stig Kankkonen
| Foto: Isabella Segercrantz |
2. För att jag blev nominerad och för att jag vill påverka utvecklingen i kyrkan.
3. Församlingsaktiv redan som ung, har varit sommarteolog på Brändö, Åland, sjömanspräst, är medlem i församlingsrådet i Esbo svenska församling, ordf. för församlingens utvecklingsgrupp, medlem i kyrkofullmäktige, medlem i samfällighetens planeringskomission, viceordf. i delegationen för kyrkans informationscentral.
4. Att kyrkomötet skulle ta som kutym att i samband med varje session ge ett utlåtande i någon aktuell samhällspolitisk fråga.
5. Jag hoppas att utredningen ska vara klarläggande och därmed kunna ge vägledning för det fortsatta arbetet med den här svåra frågan.
6. Man måste tänka på unga vuxna om 20 år och sätta i gång med arbetet i hemmen. Får man ingen grogrund där är loppet kört. Man borde också se om man kan använda det stora intresset för skriftskolan som inkörsport och upprättahålla en kontinuerlig kontakt med de unga också efter skriftskolan.
Görel Ahlnäs
1. 59 år, lärare vid Kristliga folkhögskolan, Nykarleby.
2. Har blivit tillfrågad och är intresserad av kyrkliga frågor.
3. Jag utbildar kyrkliga barnledare, har arbetat som ungdomsarbetsledare, är kyrkvärd och församlingsfadder i Nykarleby församling och har tidigare suttit i församlingsrådet, är aktiv i KU.
4. Jag skulle vilja att kyrkan vågade ta ställning till finländarnas stora alkoholkonsumtion och aktivt gå in för att minska de skador som alkoholen förorsakar.
5. Väntar med spänning på vilken riktning vår kyrka ska ta. Jag förstår inte varför kyrkan ska utesluta en liten utsatt minoritet som inte skadar någon.
6. Vi satsar mycket på barn, men borde kanske satsa mera på tonåringar. Och fråga efter dagens behov bland de unga. Vi har ett så fantastiskt budskap, vi borde kunna hålla fram det på ett positivare sätt.
Greger Englund
1. 46 år, gymnasierektor i Karleby, teol.mag. och ped.mag., Terjärv.
2. Jag vill vara en representant för den bygd där jag verkar och bor. Vill verka för att kyrkorna blir tillgängligare och öppnare, mera som i den ortodoxa och katolska världen.
3. Är ordförande i Kronoby samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige, har suttit i gemensamma kyrkorådet och i församlingsrådet. Tidigare söndagsskollärare och juniorledare.
4. Skattemässigt ska församlingarna betala mervärdesskatt enligt samma regler som kommunerna. I dag blir församlingarnas inköp tjugo procent dyrare.
5. Kyrkan måste se människornas behov bakom den sexuella läggningen, så de kan växa i sin kristna tro i framtiden. Också vår stora Mästare umgicks med ”fel” personer.
6. Se över verksamhetsformerna, satsa på punktinsatser och veckoslutsinsatser, fundera mer på vad som tilltalar de unga i deras livsmönster och livscykel. När det krisar till kommer de andliga behoven fram.
Barbro Kloo
| Foto: Kerstin Haldin-Rönn |
1. 57 år, omsorgschef vid Folkhälsan Botnia, Vasa.
2. Aktualisera det kristna budskapet så dagens människa kan förstå det. Kyrkorna står tomma, fokusera på gudstjänsten så den blir attraktiv.
3. Gudstjänsten i kyrkan har hört till mitt liv sedan barndomen. Avgörande för mig var tiden i KGG, kristliga gymnasistgruppen. Sitter min andra period i församlingsrådet i Vasa svenska.
4. Det skulle bli gudstjänsten. Som gudstjänsterna är upplagda i dag ger de mig inte tillräckligt.
5. Väntar med spänning. Vi diskuterade livligt regnbågsmässan i vårt församlingsråd. I själva frågan är jag kluven, men kan inte stå bakom ett beslut som stänger kyrkdörrarna för någon.
6. De lämnar kyrkan för att de upplever att den inte ger något. Dagens människor har en prislapp på medlemskap i kyrkan och priset motsvarar inte alltid varan. Kyrkan måste våga profilera sig och tänka, vad är kyrkans uppgift, hur verkar vi och vilka resultat förväntar vi oss.
Gustav Skuthälla
| Foto: Jan-Erik Widjeskog |
1. 64 år, nyligen pensionerad stadsdirektör, Närpes.
2. Blev tillfrågad vid nomineringsmötet, sektorn intresserar.
3. Regelbunden kyrkobesökare var jag än rör mig, också i Bryssel. Predikar fyra, fem gånger per år, senast i högmässan i Närpes, sysslar på fritiden med teologi. Är ordförande i gemensamma kyrkofullmäktige, med i församlingsrådet.
4. Har lång erfarenhet av KSSR-processen. Den påverkar också församlingarna och det blir stora omställningar. Viktigast är hur man kan trygga det svenska Borgå stifts framtid.
5. Har varit med i EU i nio år och sett hur Frankrike klarat av partnerskapsfrågan med elegans. Det är en juridisk term som inte talar om kön, utan om rättvisa t.ex. i arvsfrågor för personer med gemensam egendom och gemensamt hem. Men tolkar man partnerskapet som en äktenskapslag, då är jag inte mera med.
6. Åtminstone inte mer tjo och tjim i kyrkan. Kanske lite mer kärlek i budskapet. Starkast växer globalt sett samfund som predikar det kristna kärleksbudskapet.
Göran Stenlund
2. Vår kyrka ska arbeta för att så många människor som möjligt ska få sin glädje i Herren. I det arbetet vill jag gärna vara med.
3. Lekmannaombud vid kyrkomötet åren 1982-91 och 2000-2007. Tjugo år i Vasa kyrkliga samfällighets förtroendeorgan, också på ordförandeposter.
4. Ett åtgärdsprogram för hur vår kyrka ännu bättre än hittills skulle ta hand om alla invandrare, ge dem konkret hjälp och erbjuda dem kristen undervisning och gudstjänster på olika språk.
5. Jag väntar mig en betoning av att alla människor, inte minst olika minoriteter, bör bemötas med respekt. Samtidigt en betoning av att våra ställningstaganden som kristna och som kyrka bör vara fast förankrade i Bibelns undervisning, i den aktuell frågan som i alla andra.
6. Kyrkan ska leva nära de unga och ta deras frågor på allvar. Samtidigt målmedvetet ge barnen och de unga en gedigen kristen undervisning, inte minst i skriftskolan.
Lorenz Uthardt
| Foto: Emma Westerlund/VBL |
1. 63 år, jordbrukare och socialpolitisk forskare, Malax.
2. Har blivit tillfrågad, också tidigare. Har lång erfarenhet som förtroendeman i församling.
3. Jag är uppvuxen med kyrkan och tron. Som ung arbetade jag inom en evangelisk mission i Papua Nya Guinea, på ett lantbruksinstitut. Har varit ordförande och ledamot för kyrkorådet i Malax, nu sitter jag i gemensamma kyrkorådet.
4. Jag har alltid ömmat för diakonin och den uppsökande verksamheten. Kyrkan som institution upplevs allt avlägsnare, det kunde svänga genom en diakonisatsning.
5. Hoppas de presenterar en fördomsfri och tolerant modell. Personligen kan jag inte se hur någon grupp kan ställas utanför kyrkans gemenskap. Att få en lösning och gå vidare är också viktigt.
6. Kyrkan måste i dagens mediasamhälle på ett intelligent sätt klara av att förmedla det dubbla kärleksbudskapet, tro och hopp. Också unga kan sakna det budskapet i dagens ekorrhjul.
Sissi Uunila
1. 48 år, hälsovårdare, bosatt i Mariehamn och Jomala.
2. Var suppleant i det föregående kyrkomötet och inkallad till två sessioner. De kontakterna vill jag spinna vidare på. Det är viktigt med kvinnor mitt i livet också i kyrkomötet.
3. Skriftskolan på Lärkkulla var omvälvande, Höstdagarna, UK och Furahakören hjälpte mig vidare. Småbarnsåren var annorlunda med Klapp och klang, nu sitter jag i kyrkofullmäktige i Mariehamn och leder dess diakonidirektion.
4. För en ålänning är det självklart: språkkunskapskraven på Åland måste få en tillämpning som står i samklang med den åländska självstyrelsen.
5. Jag väntar med spänning och hoppas på en fördomsfri inställning med respekt för den grupp det handlar om.
6. Det är en väckarklocka. Kyrkan når inte ut, för den talar ett språk som unga inte begriper. Det finns ett sånt sug efter andlig substans, det är en utmaning vi måste sätta mer energi på.
