Framtiden bör ses i pluralis

Ledare. Ledare 3/2008 Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. 14.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. Inte heller helt oväntat eftersom det ofta förefaller vara viktigare vem som säger vad än vad som sägs och nästan viktigare vem som gör vad än vad som görs.Då det namn som nämnts både som initiativtagare till och tänkbar boss för framtidsinstitutet, Roger Broo, dessutom är ett namn som nästan blivit en svordom i finlandssvenska sammanhang är namndiskussionen förmodligen ofrånkomlig.

Men också
tankar och kommentarer som inte är bundna till namnet har framförts. De har i allmänhet fokuserat på ett annat favorittema: makten.
Det som ventilerats är dels vem som har eller borde ha makten i och över det planerade institutet, dels vem som eventuellt får se sin nuvarande makt naggas i kanterna av det nya institutet.

Personfrågor, alltså namnfrågor, och frågor som har att göra med både individuell och institutionaliserad maktutövning är onekligen viktiga. Men för att diskussioner om personer och makt skall föra framåt borde de aktivt kopplas till det projekt, den verksamhet, den institution, de utmaningar som det gäller att möta.
I det aktuella fallet alltså till en vision om hur det finlandssvenska framtidsinstitut skall se ut som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att möta morgondagen.

Om eller då institutet grundas och börjar arbeta finns det med till visshet gränsande sannolikhet många redan etablerade aktörer som vill att det primärt skall beakta just deras behov och intressen.
Det finns också finlandssvenska aktörer som lätt glöms bort. Som till exempel de kyrkliga aktörerna. Så har det i hög grad varit. Borgå stift, dess prosterier och församlingar har sällan eller aldrig, med undantag för speciellt högtidliga sammanhang, rymts med i diskussionerna om den finlandssvenska framtiden. Det samma gäller de finlandssvenska frikyrkliga.

Fontana Media
och Kyrkpressen är i detta sammanhang exempel på resurser som kunde och borde tas med i arbetet för Svenskfinland.
Att utreda vilka de finlandssvenska resurserna totalt sett är och hur de kunde aktiveras är en central uppgift för framtidsinstitutet. Det är inte fråga om att ännu en gång göra det arbete som andra redan har gjort. Det är fråga om att se det som andra kanske inte har sett eller endast sett skymten av. Och fram förallt är det fråga om att se hur man kunde hitta nya vägar och nya metoder för att ta de existerande resurserna i bruk på helt nya sätt i en helt ny verklighet.

Hur den verkligheten ser ut kan vi inte veta. Uppgiften för ett framtidsinstitut kan därför inte vara att beskriva framtiden. Uppgiften måste med nödvändighet vara att motiverande skissera en möjlig framtid.
Eller rättare sagt: att skissera möjliga framtider, möjliga morgondagar. Framtiden bör alltså ses i pluralis.
Detta är av största vikt för alla, men i synnerhet för varje minoritet. För dem gäller att utgående från en övergripande version skapa strategier för olika scenarier. De har helt enkelt inte råd att ta emot en enda framtid.
De – i det aktuella fallet vi – måste vara beredda på flera.

Ett framtidsinstitut som spänns för en enda kärra eller som planerar för en enda framtid är därför med stor säkerhet mera till skada än till nytta.
Och därför behövs alla ”goda krafter” även om det naturligtvis är så att den som betalar också sist och slutligen bestämmer vilka krafter de vill ha med. I det aktuella fallet alltså de finlandssvenska fonderna.
Av vissa inlägg i debatten att döma är det svårt för alla att acceptera denna självklarhet. Det finns just nu många som vill vara kalif i kalifens ställe.

Stig Kankkonen



I Borgå stifts olika församlingar har man tagit olika beslut i lägerfrågan.

Coronapandemin. I Jakobstads svenska församling tog man förra veckan beslut om att inte ordna konfirmandläger denna sommar. Församlingens första läger skulle ha börjat genast i början av juni. 17.5.2020 kl. 15:55

telefonsamtal. Varsågod, här kommer Kyrkpressens ring-bingo! Spela ring-bingo och fundera på vems ensamhet du kan lindra för en stund genom ett telefonsamtal. 19.5.2020 kl. 00:01
De förkastade rösterna skulle inte ha ändrat på valutgången, uppger Linus Stråhlman som är notarie vid Borgå domkapitel.

Valförrättning. Att 31 röster förkastades i valet av prästassessor berodde på ostämplade röstsedlar i Pedersöre prosteri. Men de underkända rösterna skulle inte ha förändrat valresultatet. 15.5.2020 kl. 16:27
Skärmdump

sekt. Kidnappning, utpressning, förförelse, extremt våld och till och med mord. Det är ingen trevlig evangelisationsmetod som den kinesiska sekten Österns blixt (Eastern Lightning) eller Allsmäktige Guds kyrka (The Church of God Almighty), använder sig av. 15.5.2020 kl. 11:02
Från första juni får församlingen samlas i kyrkan igen.

Coronapandemin. Enligt anvisningarna får inte fler än femtio samlas till gudstjänst från första juni. Hur löser församlingarna den ekvationen? 15.5.2020 kl. 10:58
Det blir en utmaning att få ungdomarna att hålla avstånd till varandra under lägren.

konfirmandläger. Blir det konfirmandläger i sommar, som vanligt? En del församlingar ordnar alla läger som planerat, andra inte. 15.5.2020 kl. 10:39

domkapitlet. På grund av coronaepidemin sammanträder inte stiftsfullmäktige alls i vår. Det slog domkapitlet fast vid sitt sammanträde idag. 14.5.2020 kl. 16:28
Fred Wilén blir kaplan i Kyrkslätt i höst.

val. Fred Wilén, tf kyrkoherde i Matteus församling, blir kaplan i Kyrkslätt. 13.5.2020 kl. 08:52
Ditte Sandholm och Marlen Talus träffades regelbundet och ringde
otaliga samtal när Ditte mådde dåligt.

Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20
Ulrika Hansson och Sofia Torvalds skriver om det svåraste uppdrag de haft: moderskap.

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53
Karstein Volle är författare, konstnär och timlärare i bildkonst. Han växte upp i Norge men bor idag i Helsingfors och stortrivs där.

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45
I slutet av april höll kören sin första körövning över nätet.

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39
Kaj Kunnas är tacksam över att vara frisk, och över att det finns vardagsänglar som kämpar för ens bästa.

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10
Konfirmandundervisningen har bibehållit sin popularitet.

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16