Finlands ortodoxa kyrkas kamp

Kyrka. Finlands ortodoxa kyrka förde en lika seg som svår självständighetskamp ända till år 1957. Först då erkändes kyrkans självständighet av den ryska ortodoxa kyrkan. I dag är förhållandet mellan kyrkorna gott. 9.1.2008 kl. 00:00

Finlands ortodoxa kyrka förde en lika seg som svår självständighetskamp ända till år 1957. Först då erkändes kyrkans självständighet av den ryska ortodoxa kyrkan. I dag är förhållandet mellan kyrkorna gott.

I slutet av 1800-talet bildade de ortodoxa församlingarna i Finland ett ärkebiskopsdöme som hörde till den ryska kyrkan. En nationellt sinnad rörelse inom finska kyrkan sökte enträget efter självständighet. Då den ryska ortodoxa kyrkan efter ryska revolutionen mer eller mindre låg i spillror var tiden inne för den finska dotterkyrkan att lösgöra sig. År 1923 inträdde den som en självständig kyrka i Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel som tog finländarna under sina vingars beskydd med hänvisning till de ostadiga förhållandena i Ryssland.

Under andra världskriget behövde Sovjetstaten den ryska kyrkans stöd, ett stöd som också efter kriget fick tjäna statens utrikespolitik. År 1945 fordrade Moskvas patriarkat i skarpa ordalag att den finska kyrkan skulle återförenas med den ryska kyrkan.

– Ukasen framkallade den andra akten i den finska kyrkans självständighetskamp som tog slut officiellt först år 1957. Först då erkände Moskvas heliga synod att Finlands ortodoxa kyrka inte längre är en dotterkyrka under Moskva utan en självständig systerkyrka under Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel, förklarar Juha Riikonen.

Dramatiska tider

De ibland till och med mycket dramatiska händelserna åren 1945-1957 har klarlagts av Riikonen i hans doktorsavhandling ”Kirkko politiikan syleilyssä” (Kyrkan i politikens omfamning.)

Att 1945 är utgångspunkten i avhandlingen beror på att det var det året som ryska kyrkan gick till offensiv för en återförening.

– I september kom Leningrads och Novgorods metropolit Grigori till Finland, berättar Riikonen.

– Han kom inte för att förhandla om en eventuell återförening utan för att diskutera detaljerna kring den med ärkebiskop Herman.

– För Grigori var det alltså helt klart att kyrkorna skulle återförenas och att det inte var speciellt mycket som Finland kunde göra åt den saken.

Diktatfasonerna irriterade finländarna, men situationen var mycket känslig. Den ryska kyrkans intentioner och intressen backades aktivt upp både i Sovjetunionen och av de folkdemokratiska ministrarna i Finlands regering.

– Inrikesminister Yrjö Leino gav order om att förhandscensuren skulle stöda metropolitens förslag, som fick aktivt stöd också av utrikesminister Reinhold Sventon, berättar Riikonen.

– De ortodoxa kyrkorna användes aktivt användes som politiska spelbrickor i det kalla kriget. Det här var så uppenbart att det oroade skyddspolisen, som befarade att den finska ortodoxa kyrkan kunde bli ett brohuvud för oönskad sovjetisk verksamhet.

Läs mera i Kp 2/2008.

Stig Kankkonen



Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01