Svenska Yle och Borgå stift

Ledare. Ledare 2/2008 Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?
7.1.2008 kl. 00:00
Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?

 
Illustration: Jan Lindström
De som argumenterar för separata lösningar gör det ofta med motiveringen att minoriteten lätt försvinner om den inte har egna rum och egna scener. Enligt dem är faran för samma-på-svenska-tänkande överhängande om man så att säga uppträder tillsammans med majoriteten. Då blir det lätt så att det inte längre är fråga om att förmedla det genuint finlandssvenska, utan om att översätta det finska till svenska.
Det är alltså fråga om en finskspråkig verklighet på det andra inhemska språket.

De som argumenterar för ”samkörning” gör det huvudsakligen med motiveringen att egna rum och scener leder till isolation.
Samtidigt påminner man om att en minoritet alltid är beroende av majoritetens goda vilja och att den goda viljan är beroende av hur väl man känner till minoritetens verklighet.
Om det finlandssvenska inte är en naturlig del av helheten är och förbli det ett mer eller mindre främmande element.

Överför man tankarna om och kring svenska Yle till den finlandssvenska kyrkliga verkligheten och Borgå stift kan det kanske öppna nya perspektiv och infallsvinklar.
Trots olika uppgifter och därmed olika verksamhetsformer och -modeller har de två en sak gemensamt: deras uppgift är att på olika sätt ta hand om och betjäna den finlandssvenska befolkningen.

Då Borgå stift grundades för ganska exakt 84 år sedan, 1.12.1923, var det ett unikt uttryck för evangelisk-lutherska kyrkans i Finland vilja att ta hand om sin språkliga minoritet.
Till stiftet anslöts församlingar som är svenskspråkiga eller som har en svenskspråkig majoritet. Dessutom hör den landsomfattande Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och rikssvenska Olaus Petri-församlingen till Borgå stift.

Utvecklingen har lett till att uppdelningen i en finlandssvensk ”kyrka” och en finländsk kyrka inte längre är vad den kanske en gång har varit. Det är allt vanligare att församlingar tillhörande Borgå stift är församlingar i en kyrklig samfällighet som hör till ett finskt stift.
Till exempel i Esbo är den svenska församlingen stiftets största församling men samfällighetens minsta. I Tammerfors är den svenska församlingen med sina 1 000 medlemmar en lilleputt, en välmående sådan men i alla fall en lilleputt, bland tio större finska församlingar.

Den förändrade
kyrkliga verkligheten har på många håll lett till nya utmaningar i samarbetet mellan svenska och finska församlingar.
Alltid har det inte varit lätt att anpassa sig, men i de absolut flesta fall har parterna hittat varandra, förstått varandra och insett varandras behov.
Då det gnisslat i samarbetet har det oftast varit fråga om missförstånd som huvudsakligen berott på att man inte känt varandra tillräckligt bra. Sällan, om någonsin, har det varit fråga om illvilja och onda avsikter.

Det man på det finlandssvenska kyrkliga fältet har insett är att det är i goda tider förtroendet mellan minoriteten och majoriteten måste grundas och byggas upp så att det finns där som en självklarhet då det kärvar till sig.
Samma insikt har man säkert kommit till också inom svenska Yle, men de aktuella friktionerna tyder på att det kanske ännu finns en hel del att göra.

Varken när det gäller det kyrkliga eller när det gäller svenska Yle är det ju realistiskt att tänka sig ett finlandssvenskt liv för sig.
Som finlandssvenskar är vi en del av det finländska samhället och som en minoritet i det samhället måste vi hela tiden aktivt slå vakt om våra intressen. Intressebevakningen får inte så mycket vara att säga nej till majoritetens planer och förslag som att vi själva presenterar konstruktiva lösningar som gagnar både oss och majoriteten.

Både i fråga om svenska Yle och Borgå stift bygger de lösningarna på starka svenska enheter i kontinuerlig, aktiv och förtroendefull kommunikation med majoriteten.
Lyckas vi med detta kan de finlandssvenska enheterna knappast ses som utslag av isolationism utan som välkomna, förhoppningsvis till och med nödvändigas resurser i det gemensamma arbetet för hela det finländska samhället.
Stig Kankkonen



Jani Edström är pastor, projektarbetare och religionslärare i Helsingfors.

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02
Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00