Bondeinitiativet som blev domkyrka

Kultur. Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt. 3.1.2008 kl. 00:00

Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt.

Egentligen har Esbo haft befolkning ända sedan området steg upp ur havet.

– Vi vet att det har funnits bosättningar här som mådde bra och utvecklades till bronsålder och tidig järnålder. Men sen blir det ganska tomt. Följande tydliga bevis dyker upp först på medeltiden, berättar arkeolog Ulrika Rosendahl som är museilektor vid Esbo stadsmuseum.

 
Museilektor Ulrika Rosendahl i Esbo har forskat i Esbos medeltid. (Foto: Isabella Segercrantz)

Då uppstod den sockenstruktur som kom att kvarstå fram till 1700-talets storskifte.

– Esbo bestod av små byar med flera hemman, vanligen fem-sex stycken. Bönderna hade en egen tomt och gemensamma åkrar med egna tegar. Utanför hade byn gemensam skogsmark som också brukades gemensamt.

– Systemet innebar att man hade en egen, privat insats, men måste fungera tillsammans för att allt skulle löpa bäst. Lite som ett aktiebolag, skrattar hon.

I de här små byarna bodde främst svenskspråkiga bönder, inflyttade från Sverige under 1200-talet. Det fasta jordbruket antas ha slagit ut ett svedjebruksbaserat jordbrukssystem som bedrevs med Tavastland som centralområde, antagligen så långt söderut som Esbo.

För långt till kyrkogården

Parallellt med befolkandet av Esbo löper den kyrkliga historien. Biskop Henriks korståg till Finland på 1150-talet anses allmänt vara startskottet för kristendomen i Finland. Under den tidiga medeltiden var Esbo en kapellförsamling under Kyrkslätt. Men Esbo utvecklades ständigt. Socknen organiserades genom ting för allmogen, som vi vet att har arrangerats redan 1433.

– Antagligen började bönderna tycka att det var för långt till Kyrkslätt. Vi har rätt nyligen hittat gravar på byatomter i Finno och Köklax. Fynden tyder på att folk inte hade energi att föra sina döda till kyrkogården, utan begravde dem utanför byns kärnområde i stället, berättar Rosendahl.

Så någon gång under 1400-talet gjorde bönderna slag i saken och beslutade bygga en egen stenkyrka.

– Esbo kyrka verkar vara ett genuint bondeinitiativ som har skapats utgående från böndernas behov och som har finansierats av dem. För det fanns ingen adel i Esbo som kunde ha finansierat kyrkbygget.

Församling senast 1492

De äldsta delarna av Esbo domkyrka dateras i dag till 1485 – 1490, något senare än man tidigare har trott. Men kyrkbacken har äldre anor än så.

 
Esbo är en skolbokssocken, där stenkyrkan blev till genom ett genuint bondeinitiativ.

– I samband med arkeologiska undersökningar på 1980-talet hittade man återanvända stockar som har daterats till 1350-talet, så antagligen har det funnits en träkyrka här redan då.

När Esbo församling har blivit självständig är inte helt klart, men det har skett senast 1492 då Esbo fick en egen prästgård. Jubileumsåret 1458 härstammar från ett brev, där Esbo kyrkoherde Elias Cajander år 1749 rapporterar till domkapitlet i Åbo om församlingens skeden. Den första kyrkoherde han vet om är en viss Henricus som ska ha trätt i tjänst det året.

– Men han är inte entydigt den första. Om han verkade här vet vi inte heller hur han har förtjänat sitt uppehälle innan prästgården byggdes.

Det djävulska smöret

Esbo domkyrka byggdes som en rektangelformad stenkyrka med en omgärdad kyrkogård.

– En stor del av det kyrkliga livet skedde ute på kyrkbacken, där det arrangerades processioner och där prästerna kunde hålla predikoliknande anföranden. Här utvecklades också mycket världslig verksamhet, eftersom det var hit alla kom, berättar Rosendahl.

De medeltida väggmålningarna inne i kyrkan är ovanligt väl bevarade. Förutom andliga motiv finns också högst vardagliga teman – men med varnande drag. Bland annat finns här en målning där djävulen hjälper en kvinna att mjölka en ko, och en annan där han bistår vid kärning av smör.

– Det är en rätt vanlig tematik i medeltida målningar, eftersom smöret var mycket dyrbart då. Det gav status och fungerade som skattebetalning. Antagligen är den här målningen en symbol som varnar för girighet.

– Att kärna smör var en kvinnlig sysselsättning på medeltiden, därför extra suspekt. Om någon hade mycket smör måste djävulen ha hjälpt till, är slutsatsen.

Fotspår från medeltiden

När kyrkan blev luthersk innebar det förändringar i interiören, bland annat genom predikstol och bänkar. Väggmålningarna fick ändå vara i fred ända tills de klassicistiska idealen växte sig starka i slutet av 1790-talet och väggarna kalkades.
Under åren växte också Esbo socken till sig. På 1600-talet uppskattas befolkningen till kring 1800 personer, som efter en svacka på 1700-talet igen började närma sig två tusen. För en sådan befolkning blev kyrkan för liten, så på 1820-talet utvidgades kyrkan till en korskyrka.

Nittio år senare planerade arkitekt Armas Lindgren en omfattande restaurering av kyrkan. Då byggdes läktarna, tunnvalven gjordes om till stjärnvalv och de medeltida väggmålningarna togs fram igen. Den sista stora renoveringen skedde i samband med de arkeologiska utgrävningarna på 1980-talet. Då flyttades altaret från korfönstret till sin nuvarande plats närmare bänkarna.

– Kring altaret hittades ett gammalt tegelgolv som bar fotspår av grisar, katter och barn, antagligen efter att ha fått torka ute i solen. En ögonblicksbild av medeltida kyrkbygge, skrattar Rosendahl.

Mira Strandberg



Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02