Bondeinitiativet som blev domkyrka

Kultur. Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt. 3.1.2008 kl. 00:00

Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt.

Egentligen har Esbo haft befolkning ända sedan området steg upp ur havet.

– Vi vet att det har funnits bosättningar här som mådde bra och utvecklades till bronsålder och tidig järnålder. Men sen blir det ganska tomt. Följande tydliga bevis dyker upp först på medeltiden, berättar arkeolog Ulrika Rosendahl som är museilektor vid Esbo stadsmuseum.

 
Museilektor Ulrika Rosendahl i Esbo har forskat i Esbos medeltid. (Foto: Isabella Segercrantz)

Då uppstod den sockenstruktur som kom att kvarstå fram till 1700-talets storskifte.

– Esbo bestod av små byar med flera hemman, vanligen fem-sex stycken. Bönderna hade en egen tomt och gemensamma åkrar med egna tegar. Utanför hade byn gemensam skogsmark som också brukades gemensamt.

– Systemet innebar att man hade en egen, privat insats, men måste fungera tillsammans för att allt skulle löpa bäst. Lite som ett aktiebolag, skrattar hon.

I de här små byarna bodde främst svenskspråkiga bönder, inflyttade från Sverige under 1200-talet. Det fasta jordbruket antas ha slagit ut ett svedjebruksbaserat jordbrukssystem som bedrevs med Tavastland som centralområde, antagligen så långt söderut som Esbo.

För långt till kyrkogården

Parallellt med befolkandet av Esbo löper den kyrkliga historien. Biskop Henriks korståg till Finland på 1150-talet anses allmänt vara startskottet för kristendomen i Finland. Under den tidiga medeltiden var Esbo en kapellförsamling under Kyrkslätt. Men Esbo utvecklades ständigt. Socknen organiserades genom ting för allmogen, som vi vet att har arrangerats redan 1433.

– Antagligen började bönderna tycka att det var för långt till Kyrkslätt. Vi har rätt nyligen hittat gravar på byatomter i Finno och Köklax. Fynden tyder på att folk inte hade energi att föra sina döda till kyrkogården, utan begravde dem utanför byns kärnområde i stället, berättar Rosendahl.

Så någon gång under 1400-talet gjorde bönderna slag i saken och beslutade bygga en egen stenkyrka.

– Esbo kyrka verkar vara ett genuint bondeinitiativ som har skapats utgående från böndernas behov och som har finansierats av dem. För det fanns ingen adel i Esbo som kunde ha finansierat kyrkbygget.

Församling senast 1492

De äldsta delarna av Esbo domkyrka dateras i dag till 1485 – 1490, något senare än man tidigare har trott. Men kyrkbacken har äldre anor än så.

 
Esbo är en skolbokssocken, där stenkyrkan blev till genom ett genuint bondeinitiativ.

– I samband med arkeologiska undersökningar på 1980-talet hittade man återanvända stockar som har daterats till 1350-talet, så antagligen har det funnits en träkyrka här redan då.

När Esbo församling har blivit självständig är inte helt klart, men det har skett senast 1492 då Esbo fick en egen prästgård. Jubileumsåret 1458 härstammar från ett brev, där Esbo kyrkoherde Elias Cajander år 1749 rapporterar till domkapitlet i Åbo om församlingens skeden. Den första kyrkoherde han vet om är en viss Henricus som ska ha trätt i tjänst det året.

– Men han är inte entydigt den första. Om han verkade här vet vi inte heller hur han har förtjänat sitt uppehälle innan prästgården byggdes.

Det djävulska smöret

Esbo domkyrka byggdes som en rektangelformad stenkyrka med en omgärdad kyrkogård.

– En stor del av det kyrkliga livet skedde ute på kyrkbacken, där det arrangerades processioner och där prästerna kunde hålla predikoliknande anföranden. Här utvecklades också mycket världslig verksamhet, eftersom det var hit alla kom, berättar Rosendahl.

De medeltida väggmålningarna inne i kyrkan är ovanligt väl bevarade. Förutom andliga motiv finns också högst vardagliga teman – men med varnande drag. Bland annat finns här en målning där djävulen hjälper en kvinna att mjölka en ko, och en annan där han bistår vid kärning av smör.

– Det är en rätt vanlig tematik i medeltida målningar, eftersom smöret var mycket dyrbart då. Det gav status och fungerade som skattebetalning. Antagligen är den här målningen en symbol som varnar för girighet.

– Att kärna smör var en kvinnlig sysselsättning på medeltiden, därför extra suspekt. Om någon hade mycket smör måste djävulen ha hjälpt till, är slutsatsen.

Fotspår från medeltiden

När kyrkan blev luthersk innebar det förändringar i interiören, bland annat genom predikstol och bänkar. Väggmålningarna fick ändå vara i fred ända tills de klassicistiska idealen växte sig starka i slutet av 1790-talet och väggarna kalkades.
Under åren växte också Esbo socken till sig. På 1600-talet uppskattas befolkningen till kring 1800 personer, som efter en svacka på 1700-talet igen började närma sig två tusen. För en sådan befolkning blev kyrkan för liten, så på 1820-talet utvidgades kyrkan till en korskyrka.

Nittio år senare planerade arkitekt Armas Lindgren en omfattande restaurering av kyrkan. Då byggdes läktarna, tunnvalven gjordes om till stjärnvalv och de medeltida väggmålningarna togs fram igen. Den sista stora renoveringen skedde i samband med de arkeologiska utgrävningarna på 1980-talet. Då flyttades altaret från korfönstret till sin nuvarande plats närmare bänkarna.

– Kring altaret hittades ett gammalt tegelgolv som bar fotspår av grisar, katter och barn, antagligen efter att ha fått torka ute i solen. En ögonblicksbild av medeltida kyrkbygge, skrattar Rosendahl.

Mira Strandberg



Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54
Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44
Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37
Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59