Bondeinitiativet som blev domkyrka

Kultur. Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt. 3.1.2008 kl. 00:00

Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt.

Egentligen har Esbo haft befolkning ända sedan området steg upp ur havet.

– Vi vet att det har funnits bosättningar här som mådde bra och utvecklades till bronsålder och tidig järnålder. Men sen blir det ganska tomt. Följande tydliga bevis dyker upp först på medeltiden, berättar arkeolog Ulrika Rosendahl som är museilektor vid Esbo stadsmuseum.

 
Museilektor Ulrika Rosendahl i Esbo har forskat i Esbos medeltid. (Foto: Isabella Segercrantz)

Då uppstod den sockenstruktur som kom att kvarstå fram till 1700-talets storskifte.

– Esbo bestod av små byar med flera hemman, vanligen fem-sex stycken. Bönderna hade en egen tomt och gemensamma åkrar med egna tegar. Utanför hade byn gemensam skogsmark som också brukades gemensamt.

– Systemet innebar att man hade en egen, privat insats, men måste fungera tillsammans för att allt skulle löpa bäst. Lite som ett aktiebolag, skrattar hon.

I de här små byarna bodde främst svenskspråkiga bönder, inflyttade från Sverige under 1200-talet. Det fasta jordbruket antas ha slagit ut ett svedjebruksbaserat jordbrukssystem som bedrevs med Tavastland som centralområde, antagligen så långt söderut som Esbo.

För långt till kyrkogården

Parallellt med befolkandet av Esbo löper den kyrkliga historien. Biskop Henriks korståg till Finland på 1150-talet anses allmänt vara startskottet för kristendomen i Finland. Under den tidiga medeltiden var Esbo en kapellförsamling under Kyrkslätt. Men Esbo utvecklades ständigt. Socknen organiserades genom ting för allmogen, som vi vet att har arrangerats redan 1433.

– Antagligen började bönderna tycka att det var för långt till Kyrkslätt. Vi har rätt nyligen hittat gravar på byatomter i Finno och Köklax. Fynden tyder på att folk inte hade energi att föra sina döda till kyrkogården, utan begravde dem utanför byns kärnområde i stället, berättar Rosendahl.

Så någon gång under 1400-talet gjorde bönderna slag i saken och beslutade bygga en egen stenkyrka.

– Esbo kyrka verkar vara ett genuint bondeinitiativ som har skapats utgående från böndernas behov och som har finansierats av dem. För det fanns ingen adel i Esbo som kunde ha finansierat kyrkbygget.

Församling senast 1492

De äldsta delarna av Esbo domkyrka dateras i dag till 1485 – 1490, något senare än man tidigare har trott. Men kyrkbacken har äldre anor än så.

 
Esbo är en skolbokssocken, där stenkyrkan blev till genom ett genuint bondeinitiativ.

– I samband med arkeologiska undersökningar på 1980-talet hittade man återanvända stockar som har daterats till 1350-talet, så antagligen har det funnits en träkyrka här redan då.

När Esbo församling har blivit självständig är inte helt klart, men det har skett senast 1492 då Esbo fick en egen prästgård. Jubileumsåret 1458 härstammar från ett brev, där Esbo kyrkoherde Elias Cajander år 1749 rapporterar till domkapitlet i Åbo om församlingens skeden. Den första kyrkoherde han vet om är en viss Henricus som ska ha trätt i tjänst det året.

– Men han är inte entydigt den första. Om han verkade här vet vi inte heller hur han har förtjänat sitt uppehälle innan prästgården byggdes.

Det djävulska smöret

Esbo domkyrka byggdes som en rektangelformad stenkyrka med en omgärdad kyrkogård.

– En stor del av det kyrkliga livet skedde ute på kyrkbacken, där det arrangerades processioner och där prästerna kunde hålla predikoliknande anföranden. Här utvecklades också mycket världslig verksamhet, eftersom det var hit alla kom, berättar Rosendahl.

De medeltida väggmålningarna inne i kyrkan är ovanligt väl bevarade. Förutom andliga motiv finns också högst vardagliga teman – men med varnande drag. Bland annat finns här en målning där djävulen hjälper en kvinna att mjölka en ko, och en annan där han bistår vid kärning av smör.

– Det är en rätt vanlig tematik i medeltida målningar, eftersom smöret var mycket dyrbart då. Det gav status och fungerade som skattebetalning. Antagligen är den här målningen en symbol som varnar för girighet.

– Att kärna smör var en kvinnlig sysselsättning på medeltiden, därför extra suspekt. Om någon hade mycket smör måste djävulen ha hjälpt till, är slutsatsen.

Fotspår från medeltiden

När kyrkan blev luthersk innebar det förändringar i interiören, bland annat genom predikstol och bänkar. Väggmålningarna fick ändå vara i fred ända tills de klassicistiska idealen växte sig starka i slutet av 1790-talet och väggarna kalkades.
Under åren växte också Esbo socken till sig. På 1600-talet uppskattas befolkningen till kring 1800 personer, som efter en svacka på 1700-talet igen började närma sig två tusen. För en sådan befolkning blev kyrkan för liten, så på 1820-talet utvidgades kyrkan till en korskyrka.

Nittio år senare planerade arkitekt Armas Lindgren en omfattande restaurering av kyrkan. Då byggdes läktarna, tunnvalven gjordes om till stjärnvalv och de medeltida väggmålningarna togs fram igen. Den sista stora renoveringen skedde i samband med de arkeologiska utgrävningarna på 1980-talet. Då flyttades altaret från korfönstret till sin nuvarande plats närmare bänkarna.

– Kring altaret hittades ett gammalt tegelgolv som bar fotspår av grisar, katter och barn, antagligen efter att ha fått torka ute i solen. En ögonblicksbild av medeltida kyrkbygge, skrattar Rosendahl.

Mira Strandberg



teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51
Foto: Jari Hakola

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45
Tiina Kristoffersson tillverkar nya kransar i rasande fart. Om bara munkarna i Italien var lite snabbare med att tälja träkors …

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00
Ica Holmberg och Jakob Ventin gör i ordning frukost för nattgästerna.

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Första bussen anländer till Lärkkulla.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens kyrkodagar pågår som bäst, efter ett långt uppehåll på grund av coronapandemin. 21.4.2022 kl. 19:08
Mikael Forslund vi vill se representanterna för sexuella minoriteter som fullvärdiga församlingsmedlemmar.

sexuella minoriteter. Församlingsrådet i Vasa svenska församling öppnar sina utrymmen för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. Beslutet fattades i går kväll efter omröstning där rösterna föll tolv mot tre. Motförslaget var att vänta tills kyrkan löst äktenskapsfrågan. 28.4.2022 kl. 16:05
– I en värld som plågas av krig är den kristna kyrkans uppgift att visa på hoppet, sade Tapio Luoma vid kyrkomötet på tisdag 3 maj. Kyrkomötet pågår från tisdag till fredag 3–6 maj i Åbo.

KYRKOMÖTET. I sitt öppningstal vid kyrkomötet på tisdag 3 maj talade ärkebiskop Tapio Luoma om kriget som Ryssland inledde i Ukraina i februari. 3.5.2022 kl. 15:03

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48
– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56