Bondeinitiativet som blev domkyrka

Kultur. Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt. 3.1.2008 kl. 00:00

Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt.

Egentligen har Esbo haft befolkning ända sedan området steg upp ur havet.

– Vi vet att det har funnits bosättningar här som mådde bra och utvecklades till bronsålder och tidig järnålder. Men sen blir det ganska tomt. Följande tydliga bevis dyker upp först på medeltiden, berättar arkeolog Ulrika Rosendahl som är museilektor vid Esbo stadsmuseum.

 
Museilektor Ulrika Rosendahl i Esbo har forskat i Esbos medeltid. (Foto: Isabella Segercrantz)

Då uppstod den sockenstruktur som kom att kvarstå fram till 1700-talets storskifte.

– Esbo bestod av små byar med flera hemman, vanligen fem-sex stycken. Bönderna hade en egen tomt och gemensamma åkrar med egna tegar. Utanför hade byn gemensam skogsmark som också brukades gemensamt.

– Systemet innebar att man hade en egen, privat insats, men måste fungera tillsammans för att allt skulle löpa bäst. Lite som ett aktiebolag, skrattar hon.

I de här små byarna bodde främst svenskspråkiga bönder, inflyttade från Sverige under 1200-talet. Det fasta jordbruket antas ha slagit ut ett svedjebruksbaserat jordbrukssystem som bedrevs med Tavastland som centralområde, antagligen så långt söderut som Esbo.

För långt till kyrkogården

Parallellt med befolkandet av Esbo löper den kyrkliga historien. Biskop Henriks korståg till Finland på 1150-talet anses allmänt vara startskottet för kristendomen i Finland. Under den tidiga medeltiden var Esbo en kapellförsamling under Kyrkslätt. Men Esbo utvecklades ständigt. Socknen organiserades genom ting för allmogen, som vi vet att har arrangerats redan 1433.

– Antagligen började bönderna tycka att det var för långt till Kyrkslätt. Vi har rätt nyligen hittat gravar på byatomter i Finno och Köklax. Fynden tyder på att folk inte hade energi att föra sina döda till kyrkogården, utan begravde dem utanför byns kärnområde i stället, berättar Rosendahl.

Så någon gång under 1400-talet gjorde bönderna slag i saken och beslutade bygga en egen stenkyrka.

– Esbo kyrka verkar vara ett genuint bondeinitiativ som har skapats utgående från böndernas behov och som har finansierats av dem. För det fanns ingen adel i Esbo som kunde ha finansierat kyrkbygget.

Församling senast 1492

De äldsta delarna av Esbo domkyrka dateras i dag till 1485 – 1490, något senare än man tidigare har trott. Men kyrkbacken har äldre anor än så.

 
Esbo är en skolbokssocken, där stenkyrkan blev till genom ett genuint bondeinitiativ.

– I samband med arkeologiska undersökningar på 1980-talet hittade man återanvända stockar som har daterats till 1350-talet, så antagligen har det funnits en träkyrka här redan då.

När Esbo församling har blivit självständig är inte helt klart, men det har skett senast 1492 då Esbo fick en egen prästgård. Jubileumsåret 1458 härstammar från ett brev, där Esbo kyrkoherde Elias Cajander år 1749 rapporterar till domkapitlet i Åbo om församlingens skeden. Den första kyrkoherde han vet om är en viss Henricus som ska ha trätt i tjänst det året.

– Men han är inte entydigt den första. Om han verkade här vet vi inte heller hur han har förtjänat sitt uppehälle innan prästgården byggdes.

Det djävulska smöret

Esbo domkyrka byggdes som en rektangelformad stenkyrka med en omgärdad kyrkogård.

– En stor del av det kyrkliga livet skedde ute på kyrkbacken, där det arrangerades processioner och där prästerna kunde hålla predikoliknande anföranden. Här utvecklades också mycket världslig verksamhet, eftersom det var hit alla kom, berättar Rosendahl.

De medeltida väggmålningarna inne i kyrkan är ovanligt väl bevarade. Förutom andliga motiv finns också högst vardagliga teman – men med varnande drag. Bland annat finns här en målning där djävulen hjälper en kvinna att mjölka en ko, och en annan där han bistår vid kärning av smör.

– Det är en rätt vanlig tematik i medeltida målningar, eftersom smöret var mycket dyrbart då. Det gav status och fungerade som skattebetalning. Antagligen är den här målningen en symbol som varnar för girighet.

– Att kärna smör var en kvinnlig sysselsättning på medeltiden, därför extra suspekt. Om någon hade mycket smör måste djävulen ha hjälpt till, är slutsatsen.

Fotspår från medeltiden

När kyrkan blev luthersk innebar det förändringar i interiören, bland annat genom predikstol och bänkar. Väggmålningarna fick ändå vara i fred ända tills de klassicistiska idealen växte sig starka i slutet av 1790-talet och väggarna kalkades.
Under åren växte också Esbo socken till sig. På 1600-talet uppskattas befolkningen till kring 1800 personer, som efter en svacka på 1700-talet igen började närma sig två tusen. För en sådan befolkning blev kyrkan för liten, så på 1820-talet utvidgades kyrkan till en korskyrka.

Nittio år senare planerade arkitekt Armas Lindgren en omfattande restaurering av kyrkan. Då byggdes läktarna, tunnvalven gjordes om till stjärnvalv och de medeltida väggmålningarna togs fram igen. Den sista stora renoveringen skedde i samband med de arkeologiska utgrävningarna på 1980-talet. Då flyttades altaret från korfönstret till sin nuvarande plats närmare bänkarna.

– Kring altaret hittades ett gammalt tegelgolv som bar fotspår av grisar, katter och barn, antagligen efter att ha fått torka ute i solen. En ögonblicksbild av medeltida kyrkbygge, skrattar Rosendahl.

Mira Strandberg



Alaric Mård siktar på att bli lärare i religion och psykologi.

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01
Högtidlig fest och tårta utlovas när Daniel Björk installeras som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55
Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00
Philip Teir sticker skickligt hål på sina personers självbilder i romanen Så här upphör världen.

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06
Den senaste månaden har asylsökande demonstrerat i centrum av Helsingfors för en humanare asylpolitik.

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

församling. Domkapitlet förelår att Stina Lindgård, nuvarande kyrkoherde i Lappträsk och Liljendal, blir herde för den nya församlingen i Lovisanejden. 9.3.2017 kl. 15:07

äkenskap. Kyrkorådet i Mariehamns församling beslöt vid ett sammanträde förra veckan att kyrkorummet i församlingen inte ska användas för vigsel av samkönade par. 9.3.2017 kl. 11:45
Lisen Borgmästars kan spela på upp till fyra vigslar en sommarlördag.

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41