Viktigt att påverka

Ledare. Ledare 1/2008 I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” 1.1.2008 kl. 00:00
I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.”
I evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillkommer i denna mening makten församlingsmedlemmarna, som företrädas av … Ja, här blir det lite knepigare.

 
Illustration: Jan Lindström
Församlingsmedlemmarna använder direkt sin makt i val av kyrko- eller församlingsråd och kyrkofullmäktige. I övrigt är deras makt representativ och utövas av de förtroendevalda.
Så är det alltså också i de kyrkliga val som förrättas efter cirka en månad, alltså valen av ombud till kyrkomötet och medlemmar i stiftsfullmäktige.
Dessa förtroendevalda väljer församlingsmedlemmarna via sina förtroendevalda.

Riktigt väl rimmar detta inte med de mål som presenteras i kyrkans nuvarande strategi och inte heller med målet i den nya strategin som är under arbete.
De övergripande målen i bägge strategierna är nämligen att föra kyrkan närmare folket och att stärka medlemskapet. Kyrkan skall vara närvarande och engagerande.

Med tanke på hur val i allmänhet engagerar människor kunde det kanske vara vist att kyrkan ser över sitt valsystem och reformera det så att det ger möjlighet för medlemmarna att direkt välja alla sina förtroendeorgan.
Ett sådant system skulle leda till ett ökat intresse för kyrkan och kyrkliga frågor, vilket med stor sannolikhet också skulle öka intresset för att kandidera i kyrkliga val. Bland annat allt detta skulle dessutom höja statusen för kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Självfallet har direkta val också negativa sidor.
Ett uppenbart argument mot direkta val är att de kostar. Men att demokrati kostar vet alla och det kan knappast vara ett vägande argument mot optimalt demokratiska modeller. Demokrati varken kan eller får räknas i pengar.
Ett annat argument mot allmänna val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige är att personer som i allmänhet inte har minsta intresse för eller av kyrkan kan avgöra vilka som sitter i dess beslutande organ. Men inte heller det argumentet är hållbart. Samma brist på intresse skulle i så fall sätta stopp för allmänna val till kommunala och statliga organ.

Att det kanske kan finnas orsak att i framtiden se över det kyrkliga valsystemet är en sak. En annan sak är att det gäller att göra det bästa av situationen här och nu.
Rösträtten i valen är alltså begränsad till de förtroendevalda, men det skall inte tolkas så att ingen annan har talan i dem. Varje församlingsmedlems rätt är att på sitt sätt påverka valen genom att meddela ”sin” förtroendevalda vilken kandidat som han eller hon önskar se vald.

Via Kyrkpressen och kyrkpressen.fi har alla också möjlighet att ge sin syn på valen som sådana, på kandidaterna och på de organ valen gäller samt att ställa frågor till kandidaterna.
Denna rätt och möjlighet begränsas naturligtvis inte till valtiderna, utan gäller också under mandatperioderna. Både med tanke på intresset för kyrkliga frågor och med tanke på en fungerande kyrklig demokrati är det av största betydelse att dialogen mellan alla aktörer är fortgående och aktiv. Alltså att påverka hela tiden.

Tyvärr är verkligheten ofta en annan.
Inför senaste val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige för fyra år sedan var tystnaden såväl på kandidat- som församlingsmedlemshåll ganska kompakt. Dialogerna under mandatperioden reduceras allt för ofta till ilskna monologer om sådant som man inom kyrkan är oense om.
Inte undra på att den kyrka som i strategierna framställs som närvarande och engagerande upplevs som stridande och i värst fall direkt frånstötande.

Det minsta, och samtidigt det viktigaste, som vi alla kan göra när som helst och var som helst är att be för de förestående valen.
Stig Kankkonen



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17