Biskopen sänder julhälsning till stiftet

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ...
23.12.2007 kl. 00:00

Fridfull Jul


Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul. Den hälsningen känns speciellt viktig i år efter tragedin i Tusby, de många strejkerna, den alltmer uppskruvade arbetstakten och de många förväntningarna som vi känner att vi bör uppfylla när det gäller våra nära och kära.

Den här fridshälsningen har gamla rötter. Redan i profettexterna för julen sägs det att den kommande Messias skall vara en Fridsfurste. Oket som läggs på mänskor och förtryckarens piska skall brytas sönder. Skon som krigaren bär i striden och manteln som fläckas av blod skall brännas. Ty ett barn har fötts, en son är oss given och hans namn är Fridsfursten.

Änglarnas proklamation till herdarna innehåller samma budskap. ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.” Genom det nyfödda barnet skall jorden få shalom. Ordet, som finns i samma grundform i t.ex. arabiska och swahili, betyder frid, fred, frälsning och salighet. Men det används också i helt vardagliga sammanhang. Man tillönskar varandra hälsa och nya krafter, inre ro, harmoni och ett gott familjeliv.

Många av våra julpsalmer talar om julens frid. Den kända psalmen Härlig är jorden av den store danske psalmdiktaren B. S. Ingemann slutar med orden: ”Frid över jorden Herren bjöd”.
Zacharias Topelius ber att den helga julefriden skall komma ”till hög, till låg, till rik, till arm”.
Och många är det som med Emma Köhler sjunger:

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

Frid är något vi alla längtar efter. Ingen klarar av ett ständigt prestationstryck. Vi behöver ta igen oss och ge varandra tid, omtanke och kärlek. Då kan vi få uppleva att vi är värdefulla precis sådana som vi är. Stressen släpper, bekymren och oron viker undan. Mitt i vintermörkret och kölden fylls vi av värme, tillförsikt och glädje.

Den här julen skall vi därför ta fasta på det allra viktigaste: Julfriden. Ytterst är det inte de yttre gåvorna som avgör hurudan vår jul blir. Julfriden – den får vi när vi söker oss till gravgårdarna och tänder våra ljus i tacksamhet för det våra bortgångna kära har gett oss. Den kommer till oss när vi samlas till julbön i våra kyrkor utöver hela vårt svenska stift. Och den fyller vårt hjärta när vi stannar upp en stund under helgen i stilla bön inför Guds ord.

En fridfull jul vill vi tillönska varandra. Alldeles särskilt ber vi om att den skall nå dem som är sjuka, gamla, ensamma eller som brottas med problem av olika slag. Må julens Herre själv ge oss alla sin frid i allt rikare mått.

Borgå i adventstid 2007

Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00