Det glada budskapet

Ledare. Ledare 51-52/2007 Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation. 17.12.2007 kl. 00:00
Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation.
Är budskapet inte klart formulerat är förutsättningarna små för att kunna förmedla det vidare till andra. Det som man försöker säga blir bara ett odefinierbart ljud i det allmänna informationsbruset.
Nästa centrala fråga är hur budskapet skall kommuniceras. Att ha något att säga räcker inte. Om man vill nå ut med budskapet måste man kommunicera det på ett begripligt sätt.

 
Illustration: Jan Lindström
Det glada budskap som den kristna kyrkan har att förmedla formuleras kärnfullt av aposteln Johannes så här: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin egen son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.”
Gud har gjort det som behöver göras för att den skadade relationen mellan Honom och oss skall kunna repareras. Det som förutsätts av oss är att vi tror att detta har skett genom Jesus Kristus.
Klarare kan budskapet knappast formuleras.

För den kristna kyrkan och för alla kristna är budskapet alltså givet. Det är ingenting som vi själva har hittat på och som vi därmed också kan och har rätt att själva omformulera om vi anser att det finns ett sådant behov.
Det betyder inte att vi alla skulle se på eller uppleva budskapet exakt lika. Om det hade varit tänkt så, hade Guds inte gett oss fri vilja och individuellt förstånd. Då hade Han gjort oss till viljelösa, likriktade robotar.
Men det innebär att vi har ramar inom vilka vi skall hållas. Endast det budskap som förkunnar Jesus Kristus som Herre och Frälsare är ett kristet budskap.

De råd som Jesus gav sina lärjungar då han skickade ut dem för att förkunna det glada budskapet innehöll en del konkreta instruktioner som har att göra med hur budskapet skall förmedlas.
Bland annat uppmanade han lärjungarna att vara ”kloka som ormar och oskyldiga som duvor”. Uppmaningen gavs med motiveringen att de i sitt uppdrag skulle vara som får bland vargar. Uttryckt på ett modernare sätt uppmanade Jesus lärjungarna att beakta verksamhetsomgivningen och anpassa formen för förkunnelsen till den.

Det är ingen stor överdrift att säga att en stor utmaning för den kristna kyrkan sedan dess har varit att följa Jesu råd. Alltså att hålla fast vid innehållet i budskapet och samtidigt anpassa formerna till det som kallas tidens krav.
Samma utmaning möter kyrkan och de kristna också i dag. Och frestelsen i dag är den samma som den alltid har varit: att anpassa inte endast formen utan också innehållet så att det ”går hem” här och nu.
Formens uppgift är att väcka intresse för budskapet och att förmedla det så effektivt som möjligt. Men formen är endast ett medel och aldrig ett mål. Och formen kan eller borde aldrig få gå före innehållet.

Ett viktigt mål för den kristna förkunnelsen är att medverka till den reaktion som beskrivs så här i julevangeliet: När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”
Då kyrkan i enlighet med sin uppgift förkunnar Guds ord gör hon i grunden ingenting annat än pekar på Jesus Kristus, världens Frälsare. Med vilket finger eller hur hon pekar är trots allt en bisak.
För att uttrycka det lite förenklat och prosaiskt.

Då vi kämpar med att hitta de rätta formerna är det tryggt och trösterikt att veta att det enda vi trots allt kan och det enda vi trots allt behöver göra är just att peka på Jesus.
Då det är jul pekar vi på honom i krubban och under påsktiden pekar vi på honom som korsfäst och uppstånden.
Resten sköter Gud.
Stig Kankkonen



Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24