Poesin vidgar vårt andliga medvetande

Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt.

 
 

Hos Fors förefaller det nämligen som om Gud inte var allestädes närvarande, utan som om han fanns alldeles speciellt i Esse: ”han har en gul kyrka där”. Holmström ställde Fors idylliska barndomstro i kontrast till Per-Hakon Påwals mer pessimistiska syn på skyddsänglar och konstaterade att det inte finns något entydigt svar på frågan om det finns änglar i Esse. Poeter svarar olika på frågan. I poesin blir religionen ett pågående samtal som vidgar gränserna för vårt andliga medvetande, menade Holmström.

– Den nya antologin visar på olika individuella sätt att närma sig tron och blir på så sätt ett uttryck för en särartsandlighet, sade han.
Lyrikseminariet hade uttryckligen inspirerats av Fontana Medias antologi, som har redigerats av Carina Nynäs. Det är en bok på 300 sidor med dikter av 106 finlandssvenska lyriker från början av 1900-talet fram till i dag. Under seminariet konstaterades att här finns flera författarnamn som man inte väntar sig att stöta på i en bok av detta slag. Föreläsarna hänvisade också flera gånger till Nynäs digra essä, ”Ordets mysterium och språkets sprickor”, som finns i slutet av verket.

Dikterna i antologin väckte hos föreläsarna olika tankar om den andliga poesin som uttrycksform och dess förmåga att ”borra djupt i existentiella frågor” (Holmström), ”söka det som öppnar och bryter upp givna betydelser” (Peter Nynäs) och ”nå fram till dem för vilka teologin traditionellt har varit ett för snävt begrepp” (Agneta sPleijel).

Den plats där vi ryms

Författaren Agneta Pleijel från Sverige beskrev i sitt anförande ”Jag frågar: vad skall vi kalla den plats där vi ryms?” hur hennes personliga förhållande till teologin har utvecklats genom åren. Hon växte upp i ett ”fullständigt sekulärt” akademiskt hem och levde ett ”okyrkligt” liv fram till 1980-talet. Hon hade visserligen känt en andlig hunger men känt sig utesluten från kyrkan. Hon upplevde att hon inte kunde räkna sig till de utvaldas skara, vilket ledde till en kramp.

– Den krampen löstes då några av mina vänner förklarade för mig att religion inte är en trosfråga utan den dimension där livets mest brännande frågor får sitt uttryck. Då började uteslutningskänslan ge vika och teologin blev intressant, berättade hon.

– Till min egen överraskning vågade jag då debutera som poet.

Den snäva gudsbilden vidgades och hon kunde börja betrakta tron som ”den plats där vi ryms”.

– Vad vi skall kalla den platsen vet jag inte, men vi kan säga mer om den platsen, och den nya antologin ringar in den.

– I antologin ses tron genialt nog som en syster till tvivlet, och det ger mig en känsla av frid att läsa den, förklarade Pleijel för det 60-tal åhörare som hade samlats.

Tron som något att vila i

Professor Tage Kurtén gav en religionsfilosofisk syn på trosbegreppet och skiljde på tron som försanthållande och tron som tillit. Om man ser tron som ett försanthållande, kan tron behärskas med förnuftet och olika argumenteringar, medan tron som tillit är en hållning som utgår från att man lever i en trosrelation. I det senare fallet blir tron något att vila i och något som inte kan kontrolleras med förnuftet.

– I vår senmoderna tid lever religionen på sina egna premisser, sade Kurtén. Den är inte given utan man frågar sig vad den är. Också det religiösa språket kan förstås bara i sitt sammanhang. Människan är delaktig i sin egen tillvaro och har en egen relation till sin verklighet.

Professor Susan Sundback gav sociologiska perspektiv på finlandssvensk religiositet och religionsvetaren Peter Nynäs reflekterade över den andliga poesin under rubriken ”Att hitta en utblick i det inre”.

Lyrikseminariet hade arrangerats av Fontana Media, Församlingsförbundet och Kyrkans central för det svenska arbetet.

Catarina Östman



Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Arkivbild på en konfirmation/Arkivbild på Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors.

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59
Kläm inte in dig i en mall som skaver, skulle Eva Frantz vilja säga till sitt unga jag.

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16
– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48
Ifjol deltog 47 488 unga i konfirmandundervisningen.

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00
Församlingsförbundets  verksamhetsledare Kalle Sällström, pristagaren Stefan Härus och biskop Bo-Göran Åstrand.

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33