Ett under behövs

Ledare. Ledare 50/2007. Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster. 10.12.2007 kl. 00:00

Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster (se kyrkpressen.fi under rubriken teologi).Situationen påminner enligt Vikström ”om dagarna innan ett krig bryter ut”. Han skriver: ”De diplomatiska försöken att lösa tvisten har misslyckats. Förhandlarna har rest hem. Samtalet mellan parterna har tystnat. Det är vapnens tur att tala.”

Nästan som en bekräftelse på Vikströms analys och beskrivning av den kyrkliga verkligheten dömde Hyvinge tingsrätt tre personer till böter för att de enligt domstolen hade diskriminerat en kvinnlig präst. Och omedelbart därefter beslöt Helsingfors kyrkliga samfällighet att dra in sitt understöd till evangeliföreningarna, den finska och den svenska.
Enligt samfällighetens informationschef Seppo Simola vill samfälligheten ”inte stöda en organisation som inte följer kyrkans beslut”. Med det avser han motståndet mot kvinnliga präster.

Vad tingsrättens dom som sådan beträffar är det bara att konstatera att den fällts och att det nu är klart att trosövertygelse i Finland kan leda till straff om övertygelsen får konsekvenser som inte är i överensstämmelse med kyrkans ordning.
Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut visar för sin del att organisationer som hör till, accepteras och kanske till och med uppskattas av kyrkan, bestraffas av aktörer inom samma kyrka. Och inte bara det. De bestraffas på ett sätt som drabbar tredje part: de människor som berörs av missionsarbetet.
Både rättens dom och beslutet i Helsingfors kyrkliga samfällighet vittnar om att kyrkan inte har full kontroll över frågor som borde lösas gemensamt inom kyrkan. Att sådana frågor i dag måste avgöras i domstol och blir föremål för drastiska beslut av soloåkande kyrkliga aktörer bådar inte gott för framtiden.
I förlängningen kan det innebära att teologiska frågor och tolkningar av den kyrkliga bekännelsen blir ”fall” för domstolar, som helt saknar kompetens att avgöra sådana frågor.

Lika allvarligt för helhetskyrkan är om samfälligheter, enskilda församlingar eller till och med enskilda starka personliga aktörer ”tar lagen i egna händer” och delar ut belöning eller straff utgående från egna sympatier och antipatier.
Ett allmänt erkänt faktum är att vår kyrka är så stark och levande som den är just på grund av att också kyrkokritiska väckelserörelser getts utrymme att verka inom den. Om en enda fråga ­ – kvinnoprästfrågan – tillåts dominera inställningen till och behandlingen av sådana inomkyrkliga rörelser kan konsekvenserna bli ödesdigra.

Å andra sidan måste de som inte fullt ut kan acceptera kyrkans ordning också ta sitt ansvar för helhetskyrkan. Inte heller de kan ha rätt att obehindrat soloåka och kräva respekt för sin övertygelse samtidigt som de vägrar respektera andras.
Om kvinnoprästmotståndarna är övertygade om att Gud fortfarande verkar också i och genom en kyrka med kvinnliga präster borde det vara möjligt för sådana präster och lekmän att fortsätta arbeta inom den.

Beträffande dem som är övertygade om motsatsen, alltså om Guds frånvaro i kyrkan, blir det allt svårare att förstå varför de vill vara kvar i en sådan kyrka.

För de flesta, oberoende av vilken inställningen i kvinnoprästfrågan är, blir det svårt att se hur den kyrkliga enheten skall kunna hållas flytande. Domstolsutslaget i Hyvinge och beslutet i Helsingfors kyrkliga samfällighet borrade ytterligare stora hål i det redan allvarligt läckande kyrkans skepp.
Och redan står nästa stora splittringsfråga framför dörren: frågan om hur kyrkan skall förhålla sig till utlevd homosexualitet.

En undersökning visar att tudelningen i den frågan är praktiskt taget så total som den kan vara. Samtidigt säger ärkebiskop Jukka Paarma att han helst ser att kyrkan går in för en enhetlig lösning (se senaste nummer av KP) av frågan.
Det behövs inga övernaturliga gåvor för att se att det behövs ett Guds under för att kyrkan skall klara sin enhet senast då beslut i den frågan i sinom tid tas.

Låt oss tillsammans be om det undret. Låt oss be om att Gud kraftfullt griper in och leder sin kyrka på rätt väg.

Stig Kankkonen



Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15
Den som visar sitt motstånd mot kriget i Ukraina i Ryssland anses förråda fosterlandet. Den här bilden är från en demonstration i Jakobstad senaste lördag.

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06
Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00
Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39
– Vår uppgift som kristna och kyrka är att be för fred och försoning, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40
Maria Skog med sin dotter  Mila, mamma Olga och pappa Yevhen i Charkiv sommaren 2021.

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35
– Min hjärna var blockerad i natt. Jag kunde inte ta in att kriget har börjat, säger radiovärden Tanja Pintjuk i Kiev.

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39
Biskop Bo-Göran Åstrand hoppas att så många som möjligt ska nås av budet att kyrkorna är öppna för bön ikväll.

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41
Vänskapen i föreningen går inte att ta miste på.

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

– Min erfarenhet är att förluster och lidande har hjälpt mig att uppskatta livet på ett annat sätt än om jag bara hade haft det lätt i livet, säger Chris Gullmans,

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38
Till hösten har biskoparna gett ut en liten bok om bön.

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00
Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44