De protesterar för en rättvisare värld

Samhälle. Ungdomar i burar mitt i stan en lördag under julhandeln. Kyrkans Utlandshjälps ungdomsnätverk Changemaker protesterar mot den inhumana behandlingen av asylsökande i EU:s medlemsländer.

10.12.2007 kl. 00:00

Ungdomar i burar mitt i stan en lördag under julhandeln. Kyrkans Utlandshjälps ungdomsnätverk Changemaker protesterar mot den inhumana behandlingen av asylsökande i EU:s medlemsländer.

Burarna, i vilka ungdomarna sitter och huttrar, illustrerar postpaket. Skyltar med texten ”returneras till avsändaren” är uppsatta och budskapet är tydligt. De protesterande är inte nöjda med sättet på vilket asylsökande i EU:s medlemsländer hanteras.

 
På ett stort vitt lakan kan förbipasserande sätta sina fingeravtryck.

Tiina Keinänen har varit aktiv i nätverket Changemaker sedan 2005 och är en av kampanjens huvudarrangörer.

– Det här är ett bra sätt att försöka påverka så att världen skulle bli en bättre plats. Jag är bekännande kristen och för mig är det här ett sätt att visa kärleken till nästan, säger hon.

Keinänen och de andra ungdomarna som samlats utanför statyn Tre smeder i Helsingfors anser att en humanare, gemensam asylpolitik behövs i EU-länderna. För nuvarande råder Dublinavtalet, som reglerar vilket land som bär ansvar för behandlingen av asylansökningar. Det land som först har fått ta emot en asylansökan är ansvarigt för den asylsökande. I praktiken betyder det är att den asylsökande kan returneras till ansvarslandet, oberoende av vilket land det senare sökt asyl i. Problem uppstår eftersom EU:s medlemsländer har olika kriterier för beviljandet av asyl, och därför garanterar inte Dublinavtalet lika möjligheter för asylsökande.

– Det är ofattbart att asylsökandes personliga behov inte tas i beaktande vid behandlingen. Avtalets definition av familj är mycket kortfattad. Många ansökningar skulle kunna behandlas i Finland i stället för att asylsökande som redan gått igenom stora svårigheter återsänds till länder där deras sak inte behandlas ordentligt.

 
 Mikael Björkman är en av dem som protesterar mot EU:s inhumana asylpolitik genom att sitta i ett postpaket som illustrerar sättet på vilket asylsökande bollas runt i EU-länder.

Vid ett stort vitt uppspänt lakan står några människor med pekfingret i en burk fingerfärg. Förbipasserande får sätta sitt fingeravtryck på lakanet, som en påminnelse om att asylsökande tvingas avge sina avtryck.

– Fallen måste undersökas enskilt. Det går inte att hantera människor som postpaket, poängterar Keinänen.

I samband med kampanjen överräcktes en vädjan om att Finland borde verka för en mera rättvis europeisk asylpolitik till till migrations- och europaminister Astrid Thors. Hennes specialmedarbetare Thomas Bergman tog emot vädjan.

 
Tiina Keinänen har varit aktiv i nätverket Changemaker sedan 2005 och är en av kampanjens huvudarrangörer.

– Dublinavtalets klausul om humanitära skäl används inte tillräckligt och asylsökande möter ofta inkonsekvent behandling, poängterade Bergman.

Nätverk för unga

Changemaker är ett nätverk för unga och unga vuxna i anslutning till Kyrkans Utlandshjälp. Arbetet görs på frivillig basis och målet för verksamheten är global rättvisa. Nätverket grundades år 2004 i Finland efter att de finländska initiativtagarna inspirerats av det motsvarande nätverket i Norge, grundat år 1992.

Det är inte första gången nätverket Changemaker protesterar mot orättvisor. I mars 2005 levde ungdomarna under en veckas tid i militärtält utanför Kiasma i Helsingfors. Med en budget på två euro om dagen protesterade mot Finlands låga utvecklingsbistånd. 2006 upprepades aktionen, då vid Järnvägstorget.



Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17