Självständiga tillsammans

Ledare. Ledare 49/2007 Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. 30.11.2007 kl. 00:00

Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. Att vara fri är att vara självständig och att vara självständig är att vara fri.
Då vi firar självständighetsdagen känns det ovant men inte helt omöjligt att tänka sig att vi också firar frihetsdagen. Då Finland blev självständigt blev Finland fritt.
Eller tvärtom om man så vill: då Finland blev fritt, blev det självständigt.

 
Illustration: Jan Lindström
Den som är fri är självständig. Hon eller han får tänka fritt, får handla fritt och får fritt förverkliga sig.
I teorin och i princip alltså.
En värld där alla tänker och handlar helt fritt och självständigt är ju en värld i kaos, en värld där djungelns lag råder, en värld där endast den för stunden starkaste kan vara fri och självständig.

Varken för nationer eller för individer är en sådan frihet och självständighet till välsignelse. Friheten och självständigheten blir till välsignelse först då vi är självständiga och fria tillsammans. Då jag inte endast är jag utan också del av ett vi. Då min självständighet och frihet inte kör över andra och gör dem bundna och ofria.
I vår individualiserade och mer eller mindre egoistiska tid förefaller det bli allt mera sällsynt med den samhörighet och den gemenskap som konkretiseras just i ett vi.

Också då vi formellt möts och bildar olika former av kollektiv är det allt för ofta sist och slutligen endast fråga om att ett antal ”jag” möts och överst på agendan finns allt som har med ”mig” och ”mitt” att göra.
Då kan det naturligtvis inte heller bli någon äkta vi-känsla som blir kvar i oss som värme och trygghet efter det att vi fysiskt lämnat varandra för att var och en gå hem till sitt.
Detta gäller såväl nationer, internationella organisationer och sammanslutningar som enskilda individer.

Kanske det faktum att vi förefaller ha det allt svårare att vara självständiga tillsammans är en viktig förklaring till känslor som oro och otrygghet?
Kanske är övertygelsen om att alla andra tänker på sig och endast jag på mig som skapar den känsla av ensamhet, utstötthet, främlingskap och rädsla för andra som vi hör som förklaring till allt fler tragiska händelser?
Kanske är oförmågan att vara självständiga tillsammans en grundförklaring till att allt fler allt oftare ser sina medmänniskor som rivaler och konkurrenter i stället för som medmänniskor?

Både självständighetsdagen och adventstiden påminner oss om betydelsen av att vara självständiga tillsammans.

Då vi firar självständighetsdagen minns vi med djup tacksamhet och stor vördnad alla dem som med sina insatser förverkligade det fria och självständiga Finland.
En röd tråd i det som de har att berätta om de år då Finlands öde avgjordes handlar om gemensamma drömmar, gemensamma mål samt individuella uppoffringar och offer. Den berättar också om en vilja och förmåga att bortse från kortsiktiga individuella intressen för att förverkliga en kollektiv frihet.
Självständiga men tillsammans förverkligade krigstidens kvinnor och män det fria Finland.

Adventstiden påminner oss om vad det krävde av vår Gud och Herre att återupprätta gemenskapen med sin skapelse, med oss. Den gemenskap som brutits i och med att människan inte längre ville leva självständig tillsammans med sin Skapare utan endast självständig. I samma stund som den brytningen skedde, bröts också gemenskapen mellan människa och människa.
För att återupprätta gemenskapen gav Gud oss sin egen Son för att var och en som tror på Honom skall bli frälst. Och i Kristus skall vi alla vara ett. Fria och självständiga som endast den som är fri och självständig tillsammans med sin Gud och sina medmänniskor kan vara det.
Stig Kankkonen



Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58