Få vet tillräckligt om kyrkliga val

Kyrka. Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens. 29.11.2007 kl. 00:00

Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens.

 
Illustration: Wilfred Hildonen

Med två och en halv vecka kvar av nomineringstiden för förtroendeposter i de centrala kyrkliga organen kyrkomötet och stiftsfullmäktige rör sig det mesta i bekanta fåror. Vem som helst av de röstberättigade får bilda valmansföreningar och ställa upp kandidater på egna listor, men som det ser ut nu fortsätter den regionala uppdelningen, som inte tar ställning till skillnader i teologi, mer eller mindre av hävd.

– Vi gör ungefär som förr och kör delvis med samma kandidater. De som var med för fyra år sedan vet hur det går till, säger Rolf Kokkola, vice-ordförande för församlingsrådet i Tomas församling i Helsingfors.

Kokkola fungerar som initiativtagare till den valmansförening som hade sitt stiftande möte i går, och som nominerar kandidater från södra Finland.

– Vi strävar efter att få cirka fyra kandidater per prosteri för stiftsfullmäktige. När det gäller kyrkomötet strävar vi efter mellan sex och nio kandidater.

Hellre ideologi än region

 

I Österbotten är valet snäppet mer välorganiserat. Där sammankallade kontraktsprostarna både präster och lekmän till ett möte i måndags. På mötet diskuterade de två elektorsgrupperna för sig grundandet av valmansföreningar och uppställningen av kandidater. Inför mötet bedömde Bengt Broo, sittande stiftsfullmäktigeledamot, att resultatet blir två, eventuellt tre valmansföreningar: en allmän lekmannaförening, en för diakonissorna och eventuellt en för ungdomsledarna.

– Valet utnyttjas inte tillräckligt för att väcka intresse för kyrkans verksamhet. Om kandidatnomineringen skedde enligt ideologi i stället för regionalt skulle det väcka mer intresse bland allmänheten.

– Som det är nu är kandidatnomineringen onödigt varierande. Egentligen borde processen börja mycket tidigare för att folk skulle hinna fundera på om det finns behov för listor för specialintressen inom kyrkan.

Men Rolf Kokkola ser ingen orsak att ändra på det som fungerar.

– Vi har tyckt att den regionala fördelningen är helt naturlig. Vår valmansförening är ett tekniskt valförbund för att trygga en regionalt så bred representation som möjligt i de här organen. Eftersom det är proportionella val lönar det sig inte med små, lokala listor, för rösterna räcker inte till för att bli invald, säger han.

Konstig demokrati

Information om nominering, valmansföreningar och kandidater är tillsammans med koordinering av kandidatlistorna en av de svagaste länkarna i valprocessen. Ansvaret är allas, och därmed ingens.

– Det är ganska overkligt det hela, för folk är inte så väl insatta i kyrklig lagstiftning på stiftsnivå. Och ingen har egentligen skyldighet att informera desto mera. Det är närmast domkapitlet som ska sköta informationen och de har skickat ut ett cirkulär till församlingarna. Kyrkoherdarna ska informera de förtroendevalda, men det räcker inte. Det är en större fråga, säger Rolf Kokkola.

– Den kyrkliga demokratin är ganska konstig. Här strider två principer mot varandra: prästerna ska inte blanda sig i lekmannademokratin, men å andra sidan kan man fråga sig om det inte borde åläggas kyrkoherdarna och kontraktsprostarna att hålla i det hela.

Den lösningen talar också Bengt Broo för.

– Det är mycket värdefullt att kontraktsprostrna håller i processen och kallar till möte. Som det är nu är valet inte så demokratiskt som det kunde vara, men inte heller helt odemokratiskt, säger han.
I södra Finland har kontraktsprostarna inte tagit rollen av sammankallare, men valmansföreningen i södra Finland skickade ut en inbjudan till sitt stiftande möte till alla prosterier i södra Finland. Församlingarna uppmanades sända representanter till mötet och fundera på kandidater.

Mira Strandberg



Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00
– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25
Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28
Måste julklappen vara något man kan paketera?

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11
Jonas Jansson gillar jobbet på Intek i Jakobstad. Men ibland längtar han efter omväxling.

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00