Få vet tillräckligt om kyrkliga val

Kyrka. Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens. 29.11.2007 kl. 00:00

Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens.

 
Illustration: Wilfred Hildonen

Med två och en halv vecka kvar av nomineringstiden för förtroendeposter i de centrala kyrkliga organen kyrkomötet och stiftsfullmäktige rör sig det mesta i bekanta fåror. Vem som helst av de röstberättigade får bilda valmansföreningar och ställa upp kandidater på egna listor, men som det ser ut nu fortsätter den regionala uppdelningen, som inte tar ställning till skillnader i teologi, mer eller mindre av hävd.

– Vi gör ungefär som förr och kör delvis med samma kandidater. De som var med för fyra år sedan vet hur det går till, säger Rolf Kokkola, vice-ordförande för församlingsrådet i Tomas församling i Helsingfors.

Kokkola fungerar som initiativtagare till den valmansförening som hade sitt stiftande möte i går, och som nominerar kandidater från södra Finland.

– Vi strävar efter att få cirka fyra kandidater per prosteri för stiftsfullmäktige. När det gäller kyrkomötet strävar vi efter mellan sex och nio kandidater.

Hellre ideologi än region

 

I Österbotten är valet snäppet mer välorganiserat. Där sammankallade kontraktsprostarna både präster och lekmän till ett möte i måndags. På mötet diskuterade de två elektorsgrupperna för sig grundandet av valmansföreningar och uppställningen av kandidater. Inför mötet bedömde Bengt Broo, sittande stiftsfullmäktigeledamot, att resultatet blir två, eventuellt tre valmansföreningar: en allmän lekmannaförening, en för diakonissorna och eventuellt en för ungdomsledarna.

– Valet utnyttjas inte tillräckligt för att väcka intresse för kyrkans verksamhet. Om kandidatnomineringen skedde enligt ideologi i stället för regionalt skulle det väcka mer intresse bland allmänheten.

– Som det är nu är kandidatnomineringen onödigt varierande. Egentligen borde processen börja mycket tidigare för att folk skulle hinna fundera på om det finns behov för listor för specialintressen inom kyrkan.

Men Rolf Kokkola ser ingen orsak att ändra på det som fungerar.

– Vi har tyckt att den regionala fördelningen är helt naturlig. Vår valmansförening är ett tekniskt valförbund för att trygga en regionalt så bred representation som möjligt i de här organen. Eftersom det är proportionella val lönar det sig inte med små, lokala listor, för rösterna räcker inte till för att bli invald, säger han.

Konstig demokrati

Information om nominering, valmansföreningar och kandidater är tillsammans med koordinering av kandidatlistorna en av de svagaste länkarna i valprocessen. Ansvaret är allas, och därmed ingens.

– Det är ganska overkligt det hela, för folk är inte så väl insatta i kyrklig lagstiftning på stiftsnivå. Och ingen har egentligen skyldighet att informera desto mera. Det är närmast domkapitlet som ska sköta informationen och de har skickat ut ett cirkulär till församlingarna. Kyrkoherdarna ska informera de förtroendevalda, men det räcker inte. Det är en större fråga, säger Rolf Kokkola.

– Den kyrkliga demokratin är ganska konstig. Här strider två principer mot varandra: prästerna ska inte blanda sig i lekmannademokratin, men å andra sidan kan man fråga sig om det inte borde åläggas kyrkoherdarna och kontraktsprostarna att hålla i det hela.

Den lösningen talar också Bengt Broo för.

– Det är mycket värdefullt att kontraktsprostrna håller i processen och kallar till möte. Som det är nu är valet inte så demokratiskt som det kunde vara, men inte heller helt odemokratiskt, säger han.
I södra Finland har kontraktsprostarna inte tagit rollen av sammankallare, men valmansföreningen i södra Finland skickade ut en inbjudan till sitt stiftande möte till alla prosterier i södra Finland. Församlingarna uppmanades sända representanter till mötet och fundera på kandidater.

Mira Strandberg



Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49