Få vet tillräckligt om kyrkliga val

Kyrka. Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens. 29.11.2007 kl. 00:00

Nomineringen av lekmannanombud till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är en diffus procedur som få känner till. Ansvaret för nominering och information verkar vara allas – och ingens.

 
Illustration: Wilfred Hildonen

Med två och en halv vecka kvar av nomineringstiden för förtroendeposter i de centrala kyrkliga organen kyrkomötet och stiftsfullmäktige rör sig det mesta i bekanta fåror. Vem som helst av de röstberättigade får bilda valmansföreningar och ställa upp kandidater på egna listor, men som det ser ut nu fortsätter den regionala uppdelningen, som inte tar ställning till skillnader i teologi, mer eller mindre av hävd.

– Vi gör ungefär som förr och kör delvis med samma kandidater. De som var med för fyra år sedan vet hur det går till, säger Rolf Kokkola, vice-ordförande för församlingsrådet i Tomas församling i Helsingfors.

Kokkola fungerar som initiativtagare till den valmansförening som hade sitt stiftande möte i går, och som nominerar kandidater från södra Finland.

– Vi strävar efter att få cirka fyra kandidater per prosteri för stiftsfullmäktige. När det gäller kyrkomötet strävar vi efter mellan sex och nio kandidater.

Hellre ideologi än region

 

I Österbotten är valet snäppet mer välorganiserat. Där sammankallade kontraktsprostarna både präster och lekmän till ett möte i måndags. På mötet diskuterade de två elektorsgrupperna för sig grundandet av valmansföreningar och uppställningen av kandidater. Inför mötet bedömde Bengt Broo, sittande stiftsfullmäktigeledamot, att resultatet blir två, eventuellt tre valmansföreningar: en allmän lekmannaförening, en för diakonissorna och eventuellt en för ungdomsledarna.

– Valet utnyttjas inte tillräckligt för att väcka intresse för kyrkans verksamhet. Om kandidatnomineringen skedde enligt ideologi i stället för regionalt skulle det väcka mer intresse bland allmänheten.

– Som det är nu är kandidatnomineringen onödigt varierande. Egentligen borde processen börja mycket tidigare för att folk skulle hinna fundera på om det finns behov för listor för specialintressen inom kyrkan.

Men Rolf Kokkola ser ingen orsak att ändra på det som fungerar.

– Vi har tyckt att den regionala fördelningen är helt naturlig. Vår valmansförening är ett tekniskt valförbund för att trygga en regionalt så bred representation som möjligt i de här organen. Eftersom det är proportionella val lönar det sig inte med små, lokala listor, för rösterna räcker inte till för att bli invald, säger han.

Konstig demokrati

Information om nominering, valmansföreningar och kandidater är tillsammans med koordinering av kandidatlistorna en av de svagaste länkarna i valprocessen. Ansvaret är allas, och därmed ingens.

– Det är ganska overkligt det hela, för folk är inte så väl insatta i kyrklig lagstiftning på stiftsnivå. Och ingen har egentligen skyldighet att informera desto mera. Det är närmast domkapitlet som ska sköta informationen och de har skickat ut ett cirkulär till församlingarna. Kyrkoherdarna ska informera de förtroendevalda, men det räcker inte. Det är en större fråga, säger Rolf Kokkola.

– Den kyrkliga demokratin är ganska konstig. Här strider två principer mot varandra: prästerna ska inte blanda sig i lekmannademokratin, men å andra sidan kan man fråga sig om det inte borde åläggas kyrkoherdarna och kontraktsprostarna att hålla i det hela.

Den lösningen talar också Bengt Broo för.

– Det är mycket värdefullt att kontraktsprostrna håller i processen och kallar till möte. Som det är nu är valet inte så demokratiskt som det kunde vara, men inte heller helt odemokratiskt, säger han.
I södra Finland har kontraktsprostarna inte tagit rollen av sammankallare, men valmansföreningen i södra Finland skickade ut en inbjudan till sitt stiftande möte till alla prosterier i södra Finland. Församlingarna uppmanades sända representanter till mötet och fundera på kandidater.

Mira Strandberg



Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39
Magnus Riska återvänder inte till domkapitlet utan stannar för en längre tid i Etiopien.

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10
Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03
Livet har lärt Eva Biaudet att det inte är farligt att misslyckas.

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25
Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och
Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26
Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09
Den främsta orsaken till att människor kontaktar familjerådgivningen är svårigheter att kommunicera, skilsmässa och olika psykosociala kriser.

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49
Open Doors publicerar varje år den så kallade World Watch-listan över de länder där kristna lever som farligast.

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37
Päivi Räsänens står åtalad för hets mot folkgrupp.

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41
Niklas Wallis (t.v.) installerades på söndagen som kyrkoherde i Kronoby församling av kontraktsprost Mia Anderssén-Löf (t.h.).

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32
Att vara ute i naturen har varit helande för Janne Kütimaa.

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56