Viktigt med valinformation

Ledare. Ledare 48/2007 Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade. 26.11.2007 kl. 00:00

Efter knappa tre veckor skall nomineringen av kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige vara klar och valmansföreningarnas listor inlämnade.

Formellt råder inga oklarheter om hur det hela går till. Allt finns i detalj beskrivet i bland annat domkapitlets cirkulär Nr 899. Men det innebär inte att allt skulle vara klart. Tvärtom visar en rad kontakter till Kyrkpressens redaktion att mycket är oklart.

Bland annat följande frågor hänger så att säga i luften:
• Vad är egentligen på gång när det gäller valmansföreningarna?
• Hur skall man veta vem eller vilka som håller på att bilda en valmansförening till stöd för vilka kandidater?
• Är det bra med så många eller så få valmansföreningar som möjligt?
• På vilka grunder bildas valmansföreningarna? Är de regionala eller ”ideologiska”?

 
Illustration: Jan Lindström

På nyhetsplats i Kyrkpressen 48/2007 försöker vi besvara åtminstone en del av frågorna.

Andra frågor som aktualiserats inför valet är hur de röstberättigade (förenklat sagt församlingarnas förtroendevalda när det gäller lekmannaombuden och prästerna då det gäller prästombuden) och alla församlingsmedlemmar skall informeras om valen och kandidaterna.
Mot bakgrunden av att kyrkomötet är kyrkans riksdag och att stiftsfullmäktige förhoppningsvis spelar en central roll då det gäller att utveckla stiftet, kan betydelsen av en öppen och relevant information om valet och kandidaterna inte nog betonas.

När det gäller informationen finns olika aktörer. Domkapitlet har sina givna uppgifter och sitt ansvar. De röstberättigade har sitt ansvar och kandidaterna har sitt. Och så har naturligtvis Kyrkpressen sitt stora informationsansvar.
Om alla och allt fungerar finns alla möjligheter för att göra de kyrkliga valen öppna, genomskinliga och intressanta. Om alla och allt inte fungerar är det sannolikt att valen – som hittills kunde man tillägga – förbereds under stor tystnad och förrättas någonstans i marginalen av det kyrkliga livet.

Domkapitlet kan knappast mycket annat än informera om hur valen formellt går till och vilka spelregler som gäller samt naturligtvis i olika sammanhang påminna om att det stundar till val och att valen är viktiga.
De röstberättigade bör självfallet noggrant följa med kandidatnomineringen samt aktivt och allsidigt bekanta sig med kandidaterna. Och kandidaterna bör göra allt de kan för att informera om sina tankar, sin syn på och uppfattning om det uppdrag de vill få väljarnas förtroende för.

Kyrkpressens roll i sammanhanget är att vara dels aktör, dels arena.
Inför senaste val av kyrkomötesombud och stiftsfullmäktige informerade vi som aktör om förberedelserna för valet, samtliga kandidater presenterades kort två gånger och valet behandlades på nyhets- och ledarplats. Efter valet analyserades och kommenterades det med fokus på hur demokratin kunde förbättras.
Som arena brydde sig ingen om Kyrkpressen (knappast om någon annan tidning heller). Såväl valmansföreningarna som kandidaterna lyste nästan helt med sin frånvaro.

Inför valen den 11.2.2008 försöker Kyrkpressen ännu bättre än inför senaste val möta informationsbehovet. Det är möjligt enbart om det finns något att informera om. Därför hoppas vi på stor aktivitet från valmansföreningarnas och de enskilda kandidaternas sida. Vi vill informera alla församlingsbor om allt som har med valet att göra och hoppas att den viljan aktivt delas av alla andra.

Stig Kankkonen



tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00